Författararkiv

Scan ABs anläggning i Linköping har som första Scan-anläggning certifierats enligt ISO FSSC 22000. Standarden är accepterad i världen och är en certifieringsstandard för livsmedelsindustrin som godkänts av Global Food Safety Initiative.

 GFSI är en benchmarking organisation som erkänner befintliga system för livsmedelssäkerhet. Dessa standarder uppfyller internationellt erkända krav för livsmedelssäkerhet, som utvecklats av flera intressenter.

En certifiering enligt FSSC 22000 visar att vi har en proaktiv strategi inom livsmedelssäkerhet, därför har vi övergett BRC-standarden till förmån för FSSC 22000. Den stora skillnaden är att med FSSC 22000 arbetar vi med ständiga förbättringar, vilket är mer anpassat för vår verksamhet eftersom livsmedelssäkerheten ständigt utvecklas i industrin.

Standarden FSSC 22000 bygger på ISO 22000 med kompletterande grundläggande krav och riktar sig till företag som förädlar livsmedel. Standard förväntas få en ökande betydelse för livsmedelsindustrin i Europa och globalt.

 Det är naturligtvis glädjande att vi tidigt har fått en anläggning med ett ledningssystem som ger en effektiv kontroll över vår verksamhets livsmedelssäkerhet. Vi kommer att gå vidare och implementera systemet på våra övriga verksamhetsplatser under 2012.

Sverige använder minst antibiotika till djuren.

En rapport från europeiska läkemedelsmyndigheten redovisar att av sju olika EU-länder är det Sverige som har den lägsta antibiotikaförbrukningen inom djurhållningen.  Den svenska försäljningen ligger ungefär tre gånger lägre än Danmark och cirka nio gånger lägre än Nederländerna.

Anledningen till detta är det goda hälsoläget hos djuren på de svenska gårdarna.

Livsmedelsverket undersöker regelbundet om svenska livsmedel från djur – kött, mjölk, ägg och honung  – innehåller rester av läkemedel, mögelgifter, miljögifter, förbjudna ämnen samt ämnen för öka tillväxt, till exempel hormoner. Under 2010 ledde endast fyra av 5 120 prover (0,08%) till anmärkningar.

De avvikelser som hittades medans, halt över tillåtet gränsvärde var:

 Ett muskelprov från sugga och ett leverprov från kyckling, taget vid slakteri, innehöll antibiotika, ett serumprov från häst, taget vid slakteri, innehöll anti-inflammatoriskt läkemedel och ett äggprov, taget vid äggpackeri, innehöll dioxinlika PCBer över åtgärdsnivån  men under gränsvärdet.

4 november, 2011

Listeria i Ekologisk bacon

Scan har påvisat spår av bakterien listeria i ett parti Ekologisk bacon med förpackningsdag 2011-10-12 och med bästföredatum 2011-12-05.

 Vi uppmanar därför alla konsumenter som har produkten i kylskåp eller frys att lämna tillbaka det ekologiska baconet  till butiken eller kontakta Scans konsumentkontakt. (tel. 020 – 59 59 77)

Listerian har påvisats i vår normala processkontroll där vi kontinuerligt tar ut prover och analyserar efter olika bakterier både vid produktionsdag och vid bäst – före dag.

Smittan kommer troligen från produktionsmiljön. Listeria kan bilda bio-film. Bio-film är fläckar av bakterier som gärna sätter sig på oåtkomliga platser och är svåra att avlägsna. Därifrån kan de förorena livsmedlen under tillverkningsprocessen, vilket ställer till stora problem i vissa livsmedelsindustrier.

Bakterien dör vid vanlig matlagningstemperatur, cirka 70° C.

24 oktober, 2011

Besök från Kina

Besök från Kina

I fredags hade vår Linköpings-anlägggning besök av en delegation från MOFCOM ( handelsministeriet) Kina. Syftet med besöket är att se hur vi i Sverige arbetar med djurskydd, hygien och spårbarhet på slakterierna. Kina saknar idag regler för djuromsorg och dålig beredskap för livsmedelssäkerhet i sin lagstiftning. De vet att vi är långt framme inom EU och vill därför se och lära av oss för att kunna harmonisera med EU lagstiftning.

Ytterligare en anledning var att de, när de kommer tillbaka till Kina, ska kunna verka som experter vid godkännande av importländer.

Under studiebesöket så berättade jag bland annat om det goda svenska hälsoläget ute på våra gårdar. Att gårdarna ligger glest bidrar genom att eventuella smittor inte sprids lätt mellan dem.

Besökarna var imponerade av Scans anläggning i Linköping, hygien och arbetssätt och särskilt mycket imponerade våra spårbarhetssystem och Marellinjen i styckningen.

Studiebesöket i Sverige arrangerades av Livsmedelsverket och Jordbruksverket och vi är väldigt glada att vi fick äran att visa upp vår anläggning och prata om våra svenska mervärden och den goda kvalitetskontrollen. Delegationen hade varit i Finland och skulle efter besöket hos oss åka vidare till Danmark.

21 oktober, 2011

Skatt på ohälsosam mat?

Skatt på ohälsosam mat?

I Sverige har vi vår moms på all mat vi köper men hur ser det ut i övriga Europa?
Många länder har ingen särskild skatt utöver den allmänna precis som i Sverige men några länder sticker ut lite extra.

Till exempel är det på förslag i Frankrike att införa skatt på icke-alkoholhaltiga drycker med tillsatt socker .

I Finland vill man införa skatt på sötsaker och glass, skatt på sötad dryck finns redan.

I Norge ser man choklad som den värsta boven så där beskattas både choklad och sötsaker inkluderat kex och kakor med choklad på. Normännen får också betala extra för sötad icke alkoholhaltig dryck och så har de en speciell ”Sockerskatt” när de köper rent socker.

Rumänien har valt lite annorlunda och där är det på förslag att införa en skatt på Fast Food med högt innehåll av salt, socker, fett och tillsatser

Ungern å sin sida vill ha en ”hamburgerskatt” som då avser läsk, godis, Fast Food och kaffe

Sedan har vi ”värst i klassen” Danmark. Där finns redan en skatt på sötade produkter som ska utökas till sötade drycker. De har fettskatt, skatt på konfektyr, glass och choklad och så till sist skatt på mättade fett i mjölkprodukter.

 Vad är det då som har hänt eller händer?

Vid en inspektion på vårt slakteri i Linköping från Livsmedelsverket har i september upptäckts kondensbildning i ett kylrum och tecken på att kondens också kommit på slaktkroppar.

Dessvärre är det svårt att bygga bort kondens. Det ligger i processens natur att det bildas kondens.

För att förklara: kondens uppstår när varm luft, i det här fallet från en varm slaktkropp (c:a 37oC), träffar en yta med lägre temperatur än luftens daggpunkt (här ett kylrum med flera minusgrader). Ångan från den varma slaktkroppen övergår till vätska.

 Att de rutiner vi infört sedan tidigare påpekanden varit otillräckliga gör att vi få se över dem på nytt och se om andra möjligheter till lösning av problemet finns. Nuvarande rutiner består i att kontrollera och leta efter kondens med en given frekvens i alla kylrum, vid behov torka av/upp och sedan kontrollera igen.

 Den möjlighet vi nu tittar på är att installera ytterligare avfuktare som skulle kunna skapa ett klimat med lägre daggpunkt. Vår teknikavdelning är redan på språng för att utröna alla möjligheter till lösning.

23 augusti, 2011

Listeria i Scans falukorv

  

Scan har påvisat spår av bakterien listeria i ett parti falukorv med förpackningsdag 2011-07-20 och med bästföredatum 2011-08-19.

 Vi uppmanar därför alla konsumenter som har produkten i kylskåp eller frys att lämna tillbaka falukorven till butiken eller kontakta Scans konsumentkontakt. (tel. 020 – 59 59 77)

Hur kan det komma sig att vi inte upptäcker Listerian förrän efter bäst-före dag?
I vår normala processkontroll tar vi kontinuerligt ut prover och analyserar efter olika bakterier både vid produktionsdag och vid bäst – före dag. På denna produkt har vi inte påvisat några Listeria-bakterier när korven var nytillverkad utan de har utvecklats och haft en tillväxt under hållbarhetstiden.

Smittan kommer troligen från produktionsmiljön. Listeria kan bilda bio-film. Bio-film är fläckar av bakterier som gärna sätter sig på oåtkomliga platser och är svåra att avlägsna. Därifrån kan de förorena livsmedlen under tillverkningsprocessen, vilket ställer till stora problem i vissa livsmedelsindustrier.

Bakterien dör vid vanlig matlagningstemperatur, cirka 70° C.

29 april, 2011

Scans förpackade kött

Redan 2003 startade Scan ihop med vår dåvarande forskningspartner Danish Meat Research Institute projekt för att se hur olika gassammansättningar för konsumentpackat kött påverkade ätkvalitet och hållbarhet. Det som kommer fram nu är alltså inga nyheter. Vi vet att syre gör så att köttet behåller en bra färg, att kombinationen syre-koldioxid ger lång hållbarhet men att mörheten avstannar. Därför mörar vi köttet innan vi konsumentpackar i gas.

Att använda kväve istället för koldioxid är en möjlighet, det ger samma mörhet som vid vacuumförpackning  men färgen på köttet bibehålls inte. Men det kanske är en vanesak för ögat. Likadant är det med med den norska gasblandningen utan syrgas, köttet får en annan färg, lite mörkare.

Vi tycker det är bra att frågan nu väckts och att det finns ett intresse för hur vi ska förpacka kött i framtiden.

Idag använder Scan olika förpackningstyper av kött beroende på typ av produkt och kund och nedan har jag beskrivit några.

Scan Mörpack är en vacuumförpackning med 35 dagars hållbarhet

I mörpacksförpackningarna finns hela detaljer, t ex hel nötstek, entrecote, picnicbog, kalvstek, lammstek och helt nyligen har även skivade detaljer som entrecote, ryggbiff, rostbiff, karré och kotlett lanserats. Produkterna är märkt med en ”Bäst-efter-dag” vilket innebär att produkten möras i sin förpackning och har bäst ätkvalitet ju närmre det datumet den konsumeras.

Scan har också ett Scan Gourmetkoncept där vi säljer skivade nötdetaljer som är skinnpackade i vacuum. Dessa produkter är mörade i storförpackning hos Scan och skivas efter 10-15 dagar och har i konsumentförpackning en hålbarhet på 21 dagar.

Alltså i princip samma totala hållbarhet som för det mörpackade, skillnaden är just i vilken förpackning köttet möras.

Hela detaljer till industrikunder vacuumförpackas och möras 10-15 dagar innan de levereras ut.

Det konsumentpackade köttet möras i vacuum innan det skivas och förpackas i tråg med en blandning av syre och koldioxid för att få en längre hållbarhet.

Länk till pressmeddelande: Scan positiv till ny förpackningsteknik

Vid årsskiftet stängdes ett flertal tyska gårdar på grund av att dioxinförorenat foder använts till djuren.
Orsaken var att när fettsyror för kemisk industri producerades så blev de ihop blandade med vegetabiliskt foder fett. Fettsyrorna var förorenade med dioxin och det är detta som nu påvisats i djurfoder.

Dioxiner och PCB är miljöföroreningar som på olika sätt fått stor spridning i miljön. Dioxiner bildas i små mängder vid bland annat tillverkning av kemikalier som innehåller klor och vid förbränningsprocesser, till exempel sopförbränning.

Sverige importerar inga foderblandningar till livsmedelsproducerande djur, det är därför inte troligt att de aktuella foderblandningarna nått svenska producenter. Det finns inget som tyder på att den aktuella foderråvaran, vegetabiliskt fett, har förts in till Sverige då huvuddelen av det fett som används inom foderindustrin går via svenska tillverkare.

16 december, 2010

Svensk julskinka

Det är roligt att kunna konstatera att de allra flesta vill ha en svenska julskinka och att detta baseras på vad jag anser vara goda anledningar.

  • God djuromsorg
  • Friska djur
  • Stötta svenskt jordbruk
  • Värna om miljön genom att föredra korta transporter av livsmedel

Bifogat finns länk till LRF där detta redovisas

http://www.mynewsdesk.com/se/view/pressrelease/djuromsorg-och-miljoehaensyn-styr-val-av-julskinka-545085?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=Alert&utm_content=pressrelease