Författararkiv

När man som vi på Scan driver ett långsiktigt, internt, miljöarbete kan det vara bra att ibland ta sig tid och titta bakåt. I det dagliga arbetet kan det lätt kännas svårt att nå positiva resultat som syns.

Vi har i alla år, som vi arbetat med miljöfrågorna, strävat efter att misnka användningen av energi och vatten. Om jag jämför Scans energianvändning 1999 med 2009 så har den minskat med 36 % per ton producerad vara. För vatten gäller en minskning med 34 % för samma period. Ser man våra resultat i detta perspektiv blir det lättare att inse att vi redan plockat alla ”låghängande frukter” och att vi nu måste gneta på med små detaljförbättringar där de står att finna. Årliga mål och uppföljningar kommer att säkerställa att vi presterar så bra som möjligt.

Om jag inte räknat fel så motsvarar minskningarna ovan den årliga energi och vattenförbrukningen för cirka 3500 normalvillor. Inte så lite, men vikan säkert bättre.

Frågan om klimatnyttan med en köttfri måndag har visat sig beröra många intresserade läsare. Det är viktigt att resonera kring detta och om det är så att en köttfri dag i veckan verkligen ger en stor positiv påverkan på klimatet. Att sakläget är det att klimatbellastningen från köttkonsumtionen måste minska är klart, men är en köttfri dag i veckan verkligen en effektiv åtgärd? Skulle vi kunna göra något annat för att minska klimatbelastningen?

Ingen av dem som skrivit kommentarer på mitt förra inlägg har visat att det skulle ha en stor betydelse för klimatet att avstå från kött en dag i veckan. I en kommentar visas att minskningen skulle bli cirka 0,7 %, vilket är fel eftersom den korrekta siffran, räknat på 2008 års konsumtion, är 1,07 %. Detta kommer man fram till om man tar svenskarnas köttkonsumtion (olika djurslag och ursprung) och ställer det i relation till  konsumtionens totala klimatbelastning vilken redovisats av Naturvårdsverket samt räknar ut vad en dags minskning skulle betyda.

Man får gärna avstå från att äta kött en dag i veckan om man vill göra en insats för klimatet. Det är dock viktigare att fundera på vilket kött man äter. Flera av er som kommenterat mitt förra inlägg har pekat på detta.

Låt oss leka med tanken att allt importerat kött skulle ersättas med svenskt och konsumtionen är oförändrad. Resultatet skulle bli att växthusgasutsläppen från konsumtionen skulle minska med cirka 23 %.

Skulle vi istället välja att minska vår konsumtion av rött kött med t ex 25 % samt att konsekvent välja svenskt kött skulle utsläppen minska med uppskattningsvis 36 %.

Det är av betydelse vilket kött man väljer. Ser man till nötköttet, som har den största klimatbelastningen, så varierar klimatpåverkam väsentligt mellan olika ursprungsländer. Svensk kött ger upphov till 16-20 kg CO2e per kilo medan europeiskt medelkött ligger på 23-27 kg. Köttet från Brasilien ligger på cirka 38 kilo CO2e och då har påverkan från avskogningen inte medräknats.

Att en rätt sammansatt och balanserad kost, t ex enligt tallriksmodellen, med stöd i SLV:s kostråd är det bästa för såväl människa som miljö är min bestämda övertygelse.

Vi får återkomma till denna debatt när 2010 års konsumtionssiffror finns framme. Då har vi förhoppningsvis även mer kunska om hur de olika köttslagen och produktionsländerna påverkar klimatet.

5 oktober, 2010

Köttfri måndag?

Har just läst en artikel i SJ:s kundtidning ”Kupé” där man hävdar att det skulle innebära stora klimatvinster att införa till exempel en köttfri måndag.

Frågan infinner sig naturligtvis: Hur stor ”klimatvinst” skulle man göra på att helt avstå från kött en dag i veckan?

Naturligtvis ges inget svar på den frågan i artikeln. För den intresserade kan jag ändå meddela att konsumtionens klimatpåverkan skulle minska med cirka 1 % om man inför en köttfri dag i veckan. Detta gäller om man inte ersätter köttet med något annat. Gör man det så blir minskningen ännu mindre.

Enligt min mening kan man nå väl så stora klimatvinster genom att välja kött med rätt ursprung. Svensk kött har väsentligt lägre klimatpåverkan än till exempel kött från Brasilien. Vill man vara miljövänlig, klimatsmart och fortfarande äta kött skall man välja kött från Scan. Scans kött är 100 % Svenskt.

Så är då Almedlasveckan över för i år. I alla fall för oss från Scan. Nu packar vi ihop och åker hem för att fortsätta jobba som vanligt eller gå på semester.

De sistaq dagarna vhar varit mycket intensiva med bland annat Margareta Thorgrens medverkan i seminariet ”Myter om maten” anordnat av konsumentförening i Stockholm.

Torsdagen avslutades med Scans mingel i LRF:s lokal vid det internationella torget. Cirka 150 personer kom för att träffas, njuta av Scanprodukter och inte minst höra Margareta Thorgren samt kommunstyrelsens ordförande Eva Nypelius tala om Visbyslakteriets framtid och dess betydelse för Gotland och det Gotlänska jordbruket. Ett mycket lyckat evenemang som får utgöra avstampet för den förnyade slakteriverksamheten på ön.

Kan inte undgå att slås av hur stort intresset för CSR är under årets Almedalsvecka. Att företagen har en viktig roll i detta och att det är på god väg att bli en självklarhet för att få göra affärer framgår tydligt.

Vi i Sverige är generellt bra på att arbeta med dessa frågor framför allt i kontakter med fjärran länder. Vi måste, för trovärdighets vinnande, även på hemmaplan säkra upp att vi haterar frågor kring miljö, korruption, arbetsrätt och barnarbete på rätt sätt. Hur vi arbetar vet vi – men vi måste kunna visa det.

Vid dagens diskussion under rubriken ”Ett anständigt liv, är det värt nåt? Kan god djuromsorg vara en konkurrensfördel?” som anordnades av U&W och Djurskyddet vara alla överens om att det måste vara en konkurrensfördel att djuren haft det bra. Frågan om varför handeln fortsätter att sälja importerad fläskfile, producerad under oacceptabla förhållanden, till dumpade lockpriser blev dock hängande i luften.

Mest uppseendeväckande var annars det faktum att ordföranden i riksdagens djurskyddsforum Helena Leander (MP) inte har klart för sig skillnaden mellan besättningsvetrinärernas djuromsorgsrapporter och den av slakteribranschen tredjepartcertifieringen av grisbesättningar. Vad mer är det hon inte vet om hur mycket vi arbetar med djuromsorgsfrågorna i vår bransch?

Vid Djurskyddets debatt mellan representanter från riksdagspartierna kan jag rapportera:

att de ”röd-gröna” vill ge mer pengarna till Länsstyrelserna för djurskyddskontrollerna medan alliansen anser att man redan gett mer pengar

att miljöpartiet öppnar för en avgiftsfinansiering av djurskyddskontrollerna

att det råder stor osäkerhet om kommande djurskyddsförordning inom EU kommer att innebära att Sverige måste sänka sina krav. Olika uppgifter lämnades under debatten.

I övrigt var man i stort sett överens utom när det gällde licensjakt påp varg.

Nu har vi från Scan anlänt till Almedalen på Gotland. Framför oss ligger en vecka fylld av seminarier, möten och diskussioner.  Vi kommer att försöka bevaka allt som rör livsmedel, djurskydd, klimat mm Förutom detta så skall vi lägga så mycket tid som möjligt på att föra dialog med våra intressenter.

Följ oss på bloggen under veckan. Vi kommer att fortlöpande kommentera vad som sagts och som är av intresse för oss.

19 april, 2010

Miljöarbetet fortsätter

Scan AB har bedrivit ett systematiskt miljöarbete i många år. Detta innebär att vi har miljöcertifierat alla anläggningar enligt ISO 14001 och att vi reglebundet följer upp hur arbetet utvecklas.

Man kan sammanfattningsvis säga att alla kurvor pekar åt rätt håll. Vi förbättrar oss inom alla de områden som vi identifierat som av betydelse ur miljösynpunkt. Tablellen nedan visar hur vi utvecklats för tre av de faktorer vi mäter:

  Utfall 2009 Förändring på fem  år
Energianvändning 0,36 MWh/t -23%  
Vattenanvändning 3,37 m3/t -26%  
Avfall till deponi 1,4 kg/t -39%  

Vi kommer att fortsätta att sätta utmanande mål med syfte att minska miljöbelastningen från vår produktion.

Sedan länge känner vi till rapporten ”Livestock´s Long Shadow” i vilken det uppges att världens köttproduktion står för 18 procent av de globala västhusgasutsläppen. Detta är mer än hela transportsektorn.

Nu visar det sig att studierna av köttproduktion och transporter inte är jämförbara. I köttstudien har alla växthusgasutsläpp i hela livscykeln tagits med. I transportstudien har däremot endast utsläppen av fossila bränslen medtagits. Detta innebär att man jämfört äpplen med päron enligt Frank Mitloehner vid University of California Davis.

FAO har tagit till sig av kritiken och kommer att vid slutet av året att presentera en ny analys av utsläppen. Vi ser med spänning fram mot vad den kommer att visa.

Vårt arbete med att minska klimatbelastningen från vår produktion kommer att fortgå enligt plan. Men förhoppningsvis kommer debatten att bli mer sansad när proportionerna har lagts fast.