Författararkiv

Idag är cirka 92 procent av alla som arbetar på HKScan direkt anställda av företaget. HKScan strävar aktivt efter att minimera mängden inhyrd personal. Sedan i februari har Livsmedelsarbetarförbundet (Livs) drivit en kampanj som man kallar för ”Scandal”, riktad mot HKScans användning av bemanningsföretag. Här följer viktiga fakta för den som vill veta mer om bakgrunden till Livs påståenden i kampanjen.

I Sverige föds det upp allt färre grisar och kor. Det betyder att HKScan har fått allt mindre volymer att arbeta med på företagets anläggningar, i bland annat Kristianstad och Linköping. En naturlig följd av de minskade volymerna är att det tyvärr inte finns tillräckligt med jobb för företagets anställda. Under 2012 varslade HKScan därför 210 personer om uppsägning.

I samband med dessa varsel klargjorde HKScan under förhandlingar med fackförbundet Livs att företaget ville få undantag från turordningsreglerna enligt LAS för bland annat kvalificerade styckare. Detta för att företaget ville behålla den styckningskompetens som fanns i företaget.

I förhandlingarna motsatte sig Livs detta. Det betydde att styckare och andra medarbetare i bland annat Kristianstad blev uppsagda enligt turordningsreglerna, trots att HKScan ville behålla deras styckningskompetens. Konsekvensen blev att HKScan tvingades behålla mer inhyrd personal än vad som annars skulle varit nödvändigt, för att inte sänka produktionseffektiviteten.

Att bli en bra styckare tar flera år och kräver talang. Det tar ett halvårs utbildning för att lära sig grunderna. Efter varsel och uppsägningar kan inte HKScans verksamhet ligga nere tills vi har hunnit utbilda styckningspersonal. Det krävs en successiv utfasning av inhyrd personal.

HKScan i Sverige har en bemanningsstrategi som innebär att fasa ut inhyrd personal så långt det är möjligt och enbart ha egen anställd personal i sin grundbemanning. Denna strategi har diskuterats med de lokala fackklubbarna.

I dag är cirka 92 procent av företagets personal i Sverige anställd. Syftet med att använda inhyrd personal, utöver grundbemanningen, är att skapa flexibilitet och förstärkning av kompetens vid arbetstoppar såsom inför jul- och grillproduktion, vid stora frånvarosituationer samt inför semesterperioder.

Svenska Scan-produkter håller både hög kvalitet, hög livsmedelssäkerhet, god smak och bygger på svensk råvara från egna kontrakterade bönder. HKScan har full spårbarhet i hela kedjan. För att kunna producera dessa produkter krävs hög kompetens i alla led och denna värnas genom vår grundbemanning samt vid behov av inhyrd personal.

Efter de senaste veckornas lokala förhandlingar mellan Livs och HKScan är vi överens om att specialkompetensen hos styckare utgör grund för undantag från LAS, vilket glädjande nog gör att vi kan återanställa elva styckare i Kristianstad och fyra i Linköping.

På grund av tekniska problem går det för närvarande bara att kommentera via huvudbloggen och inte via scan.se http://blogg.scan.se

Att jobba med slakt och styckning är ett hantverk som du inte lär dig i en handvändning. Att bli en normalduktig styckare tar ca tre år och vill du bli specialist tar det ytterligare tid beroende på din talang. Att inte värdesätta detta som specialistkompetens är för oss som företag en gåta. Det gick inte vid majoriteten av turordningsförhandlingarna 2012. Samtidigt har Livs gått ut med hård kritik mot HKScan Sweden för att vi använder oss av inhyrd personal.

Anledningen till att vi som företag tvingades varsla anställda under 2012 är minskad tillgång på svenska djur, vilket tyvärr ser ut att fortsätta, och därmed har vi en överkapacitet på våra anläggningar. Totalt minskade vi antalet anställda med ca -16 procent 2012 och motsvarande minskning av inhyrd personal är procentuellt betydligt större. Mer på vissa avdelningar och platser än andra. Att produktionen av svenska djur minskar beror mycket på den prispressen på mat som råder och jakten på lågpriskött har satt sina spår i hela den svenska livsmedelsindustrin, på många olika sätt.

Att vi skulle ha ersatt den personal som varslats, med inhyrd personal stämmer inte. Inte heller att andelen inhyrd personal skulle ha ökat, tvärtom. Under 2012 minskade andelen inhyrd personal till 8 procent av vår totala bemanning inom HKScan Sweden. Samtidigt fortsätter vi att hitta alternativa lösningar rörande spetskompetens inom slakt och styckning bland annat genom utbyte inom vår egen koncern. I Skara har vi även startat en egen styckningsutbildning tillsammans med Arbetsförmedlingen.

Skandal eller inte, oavsett har myntet alltid  två sidor. Det vet Livs också. Att använda inhyrd personal idag en naturlig del av det svenska samhället, både inom privat och offentlig sektor. För oss kommer det även fortsättningsvis vara nödvändigt att ha en mindre andel inhyrd personal för att klara semesterperioder och andra produktionsintensiva perioder såsom till grill och jul. Men vi har inte ersatt fast personal med inhyrd, vi har minskat vår totala bemanning till följd av rådande marknadssituation.

Att vi som företag tvingades varsla anställda under 2012 beror på en minskad tillgång på svenska djur. Totalt minskade vi antalet anställda med ca -16 procent 2012, men ökade samtidigt andelen egen anställd personal till 92 procent av vår totala bemanning i företaget. Vi har alltså inte ersatt fast personal med inhyrd arbetskraft, vilket Livs påstår i sin kampanj. Att produktionen av svenska djur minskar beror mycket på den prispressen på mat som råder och jakten på lågpriskött har satt sina spår i hela den svenska livsmedelsindustrin, på många olika sätt.

Slakt och styckning är hantverk som kräver både talang och erfarenhet. För att bli en normalduktig styckare tar ca tre år och vill du bli specialist tar det ytterligare tid. Livs går ut med hård kritik för att vi på HKScan Sweden använder oss av inhyrd personal. Professionell kompetens som mestadels är anställda från vår huvudleverantör svenska ManPower och dels hos de internationella bemanningsföretagen Mike Smith och Cooley Foods.

Den inhyrda personal hos oss, oavsett nationalitet, får betalt enligt svenska genomsnittslöner och har samma skyddsutrustning etc. De inhyrningsföretag som vi anlitar följer svensk lagstiftning och samtliga har tecknat kollektivavtal eller motsvarande, vilket också vår fackliga arbetstagarpart granskar och godkänner vid MBL- förhandling. Genom kollektivavtalen har arbetstagarparten, exempelvis Livs, dessutom möjlighet att påverka och granska verksamheten i de aktuella företagen och om oegentligheter skulle dyka upp som vi inte själva märkt, påpekat detta till oss, så vi som företag snabbt kan agera för att lösa problemen.

Skandal eller inte. Jag är vart fall mycket stolt över alla vår personal. Både våra 92 procent som är eget anställda medarbetare, men också våra 8 procent som är inhyrd personal. Tillsammans bidrar vi till att 14.000 djurleverantörer kan hålla landsbygden levande och att 40.000 konsumenter kan se våra svenska produkter i butik varje dag.

För att vi ska behålla en god konkurrensförmåga på en tuff svensk marknad måste vårt företag hela tiden effektivisera verksamheten. Vid vår produktionsanläggning i Linköping har flertalet investeringar gjorts de senaste åren för att skapa moderna produktionsprocesser för förbättrad arbetsmiljö, men även för att optimera produktionen.

- Vi har de senaste åren investerat i en ny styckningslinje, Marel-linje, för full spårbarhet och effektiv sortering, i ett nytt distributionscenter NDC med automatisering och just-in-time service till våra kunder samt flertalet andra förbättringar i företagets produktion från slakt till chark. Investeringar som minskar våra kostnader och gett resultat, säger Magnus Lindholm, operativ manager HKScan Sweden.

Det är alltså bra och nödvändiga effektiviseringar i företagets produktion och ledarskap i kombination med en minskande primärproduktion på svenska djur som gör att företaget varslar 25 tjänster i Linköping. Företaget har inlett MBL-förhandlingar med fackliga företrädare.

- Det är alltid tråkigt när duktiga medarbetare blir drabbade, men samtidigt måste vårt företag hela tiden anpassa verksamheten för att vara konkurrenskraftiga även i framtiden. I vår nya produktionsorganisation minskas nu antalet nivåer, vilket gör ledarnas roll tydligare och effektivare. Tyvärr får dagens varsel tråkiga effekter för vår anläggning i Linköping, säger Lennart Claesson, personaldirektör HKScan Sweden.

Mediefrågor hänvisas till HR-direktör Lennart Clausson, 0511-25217 eller Platschef Linköping Andreas Strandroth, 0511-25101

Livsmedelsverket har hittat låga halter av kloramfenikol i grisar på en gård i Skåne. Vi har en hög livsmedelssäkerhet i Sverige, därför är denna typ av antibiotika är förbjuden i livsmedelsproduktionen här och övriga EU, men däremot vanlig i andra delar av världen.

Med nuvarande kunskap om halterna bedömer Livsmedelsverket sannolikheten för att det skulle vara hälsofarligt att äta grisköttet som mycket låg.

Fynden av antibiotikasubstansen kloramfenikol i grisar gjordes inom Livsmedelsverkets återkommande kontroll av bland annat läkemedelsrester i griskött på gård och slakteri. Kloramfenikol är förbjudet att ge till djur som ska användas som livsmedel.

Jordbruksverket har spärrat den aktuella gården, vilket betyder att grisar från den gården inte får flyttas eller skickas till slakt. Köttet från grisar som levererats innan gården spärrades har sålts i butik. Gården är en leverantör till flera svenska slakterier. Det är oklart om det köttet innehåller kloramfenikol.

Jordbruksverket och länsstyrelsen tar nu reda på om ämnet finns i grisar på andra gårdar. Jordbruksverket undersöker tillsammans med SVA hur grisarna fått i sig ämnet. En teori är att det kommer från foder. Den aktuella djurleverantören är inte misstänkt för något brott.

Vi litar på de svenska myndigheters professionella bedömning inom området och följer de rekommendationer som ges.

För att skapa skinkans möra och saftig konsistens varje gång, sous vide koktas alla våra färdigkokta julskinkor. Sous vide processen tillsammans med en bra rimning av skinkan gör att vi kan erbjuda en härlig traditionell svensk smak. När en julskinka sous vide kokas får vi även ett smakrik skinkspad, på samma sätt som det bildas sky när man steker skinkan i ugnen. På förpackningen av julskinka står det ett indikativt värde på ca 18 procent skinkspad men eftersom varje julskinka är unik är värdet en indikation och innebär inte att alla skinkor har 18 % skinkspad. En del kan ha lite mer och en del lite mindre.

Vad du än gör, häll inte bort skinkspadet när du öppnar förpackningen. Den innehåller massor av smak och kan användas på många sätt och i många rätter på julbordet. Se bara till att vara försiktig med saltet och späd om du tycker att den känns för koncentrerad. Spadet som bildas i den färdigkokta skinkan är mer koncentrerat än det som blir om du steker eller kokar skinkan själv.

Förutom det klassiska doppet är skinkspadet en viktig ingrediens och smaksättare i sk. långkål – gräddstuvad grönkål, ett måste på det halländska julbordet. Skinkspad är också bra att använda som smaksättare i exempelvis rödkål eller i en kålrotslåda. Det kan användas som bas till en glaze för revbensspjällen. Koka spadet och tillsätt honung eller sirap, ingefära, apelsinskal och kanske lite chili. Låt glazen koka ihop till en simmig konsistens och smaka av.

Brukar du koka julkorv till julbordet? Använd skinkspadet som bas till korvspadet. Späd till önskad sälta, tillsätt hackade morötter, skivad lök och några kryddpepparkorn.

Spadet kan också användas som buljong i en gräddig sås smaksatt med äppelmos, mycket gott till fläskkött. Vill du inte ha gräddsås på julbordet kan du frysa spadet och använda senare till en god söndagsstek.

Recept på Halländsk långkål med skinkspad
Använd färsk grönkål, fryst får inte alls samma konsistens. Nuförtiden finns också färdighackad och sköljd grönkål att köpa vilket underlättar en del.

2 st medelstora grönkålsstånd
4 dl skinkspad eller annan buljong
50 g smör
1,5 dl grädde
Ev. 1 msk sirap
Vitpeppar (salt vid behov).

Koka kålen mjuk i skinkspad eller buljong, det tar ca 30 minuter. Lyft upp kålen och krama ur så mycket vätska som möjligt. Fräs kålen i smör i en stekgryta, tillsätt grädde och låt det puttra några minuter. Smaka av med peppar och eventuellt sirap.

Gästbloggare: Johan Pihl, Scans mästare på julskinka

I jul äter vi 65 mil julskinka, vilket är ungefär lika långt som mellan Stockholm och Malmö.  Och största andelen av denna julskinka är färdigkokt. Anledningen är givetvis den goda smakupplevelsen i kombination med att det är enkelt och snabbt.

 

Efter att julskinkan fått nät som håller dess form förpackas den i en tätslutande påse. Förpackningsprocessen avslutas med att julskinkan går igenom en ångtunnel som kontrollerar att förpackningen är vakuumtät. Därefter läggs skinkorna på vagnar för transport till våra kokskåp

  

Hos oss kokas julskinkorna med en metod som kallas Sous vide. Namnet sous-vide kommer från franskan och betyder “i vakuum”. Metoden innebär att vi tillagar julskinkan i en vakuumförpackning i form av en lufttät plastpåse för att bevara råvarornas naturliga arom, saftighet och vikt. Kokningen sker i stora kokskåp där julskinkorna ligger en och en på vagnar.

Koktid för en julskinka varierarar beroende på storlek. En liten julskinka tar ca 6 tim och en stor tar dubbels så lång tid ca 12 tim. Koktiden avgörs genom att vi mäter kärntemperaturen i julskinkan, det betyder att vi sätter temperaturmätaren i mittdelen av en av julskinkorna i skåpet. När kärntempen nått 72 grader bryter vi kokningen och börjar direkt nedkylning av skinkan genom att duscha med kallt vatten. Kyltiden är ungefär densamma som koktiden dvs mellan 6-12 timmar tills julskinkan nått 4 grader.

 

Genom att vi Sous vide kokat julskinkan får vi utöver den goda smaken en produkt som vi brukar kalla kylkonserv. Genom att julskinkan är steril i sin påse, får den automatiskt en bra hållbarhet, upp till 90 dagar. Men givetvis är ambitionen att de flesta julskinkorna äts upp långt innan denna tid ens börjar närma sig. Helst redan till helgen och under nästa vecka!!

 

Gästbloggare: Johan Pihl, Scans mästare på Chark

Efter julskinkorna gått igenom och blivit rimmade hamnade de i stora tumlare för att skinklaken ska fördelas sig jämt i köttet. En annan anledning till att vi tumlar köttet är att naturligt protein från skinkan ska frigöras vilket underlättat i nästa steg när julskinkan ska få sin form. Tumlingen av julskinkorna sker i ett par timmar sedan transporters köttet vidare för att nätas. Alla våra julskinkor är helmuskelskinkor, dvs de består av en hel julskinkedetalj och är inte sammansatta på något sätt.

Nätningen sker hos oss manuellt med hjälp av en nätningsmaskin. Det är vid nätningen som formen på julskinkan skapas och den anpassade efter våra konsumenters önskemål. En del önskar runda julskinkor medan andra föredrar avlånga då skivorna blir lika stora på serveringsfatet.

Vilken form vill du ha på din julskinka?

 

 

 

 

12 december, 2012

Härlig fakta om julskinka

  • Vi äter i snitt 1 kilo skinka per person under julen
  • Det vanligaste är att vi äter julskinka mellan kl 11-15 och mellan 16-19 på julafton
  • Om alla julskinkor låg på en lång rad skulle det bli 65 mil julskinka vilket är ungefär lika långt som mellan Stockholm och Malmö.
  • På frågan om vad man anser vara det mest viktiga med julen anses att smaka en nygriljerad skinka som det näst viktigaste efter att ha träffat familjen.
  • Julskinka är smalmat! Tar du bort det synliga fettet innehåller köttet enbart 3% fett.
  • Fler och fler väljer att köpa färdigkokt julskinka, av Scans julskinkor som säljs är 2/3 färdigkokta.
  • Scan Piggham är den populäraste julskinkan
  • Scan Rapsgris är svensk mästare i julskinka
  • 70% äter julskinka före julafton. Det vanligaste är att man äter 1-2 gånger före julafton.
  • Julskinkan är en viktig ingrediens vid julfirandet och den viktigaste maträtten på julbordet.

På den gamla goda tiden rimmade man kött och fisk för att konservera maten så att den höll sig längre. Att rimma innebar tidigare att man bland annat gned in köttet med salt och socker, vilket påverkade smaken åt det salta hållet. Både salt och socker har konserverande egenskaper som förhindrar bakterietillväxt.

Idag används små mängder nitritsalt för att säkerställa att livsmedlessäkerheten hålls på en mycket hög nivå. Saltets egenskaper i skinkan i kombination med rätt temperatur gör att hållbarheten och livsmedelssäkerheten hålls på en stabil hög nivå. Och just hög säkerhet är något vi på Scan är väl kända för, men det utesluter inte att vi hela tiden jobbar för att minska bland annat salthalten i våra produkter. Med anpassade lägre temperatur till optimala 4-5 grader även i butikerna kyldiskar och hemma i våra kylskåpen skulle vi ha ännu större potential att sänka nivåerna på salt och nitrit utan negativ påverka livsmedelssäkerheten. Det är bara i Sverige och i Albanien som rekommendationen på höga 8 grader i kyldiskar och kylskåpet ligger kvar, medan resten av Europa redan har lägre temperaturer.

Hos oss på Scan sker rimningen av julskinka på ett betydlig modernare sätt än att vi gnider in köttet för hand. Hos oss sker rimningen istället med hjälp av en maskin som fördelar skinklake jämt i köttet med hjälp av små nålar som sticks in i köttet. Med denna metod säkerställer vi exakt rätt mängd rimning i förhållande till receptet och i kombination med den efterföljande tumlingen får vi en julskinka med jämn smak och färg. Vår skinklake är traditionell och består enbart av vatten, salt, druvsocker och askorbat (C-vitamin).

När vi startar en ny omgång julskinkedetaljer som ska rimmas, görs först en provkörning med tre detaljer som vägs och kontrolleras. Om allt är ok, körs sedan resten enligt samma inställning. Är det för lite eller för mycket skinklake justeras maskinen så att receptet, rätt mängd skinklake i förhållande till köttets vikt, efterföljs. Receptet på de olika julskinkorna vi tillverkar varierar men har samma ingredienser. Eftersom de olika styckningsdetaljerna tar till sig olika mycket vätska och salt vid rimningen, men även genom att varje djur är unikt, är denna process enkel på pappret men svårare i verkligheten.

Det är rimningsprocessen som påverkar variationen av mängden skinkspad, vid vår tillagning av julskinkorna senare i processen. Genom att rimningen sker på ett korrekt sätt kommer andelen skinkspad att hamna på ca 16-22 procent per förpackning. Andelen skinkspad varierar, som jag nämnt tidigare, på grund av att varje skinka är unik i fettsammansättning, ph, struktur, men även genom att varje enskild detalj är speciell (läs om skinkans olika delar här…). Det är också därför det är mycket svårt att förutse exakt mängd skinkspad i förväg och att vi skriver ett cirkavärde på våra förpackningar. Vis av erfarenhet och genom våra veckovisa mätningar de senaste tio åren vet jag att snittet för de 1,5 miljoner julskinkor vi tillverkar årligen är ca 18 procent procent. Ett riktvärde som vi också också skriver på våra förpackningar.