Scanbloggen

Om du har funderat på hur man källsorterar stekpannan eller kan klara sig utan egen bil följer några smarta tips nedan:

I appen ”Källsortera” hittar du allt från närmaste återvinningsstation till hur mycket koldioxid du sparar vid källsortering av aluminiumfolie, men framförallt så finns det information om hur du ska sortera allt från en hårtork till en golfklubba eller en kastrull.

Sms tjänsten ”Greentext” ger dig miljötips varje vecka direkt i mobilen. Skicka texten ”Green” till 71500 för att prenumerera. Månadens utmaning är att stänga av datorn varje dag när du går hem från jobbet. Antar ni den?  

Eller varför inte hyra grannens bil via ”Flexidrive” istället för att köpa en egen? Det är bara att söka på sitt postnummer så får man en träff på de bilar som finns närmast. I appen ”Resrobot” kan du hitta den snabbaste kollektivresan.

Trevlig helg!

Igår anordnade Naturskyddsföreningen, Hagainitiativet, Svenska kyrkan och TCO ett klimatseminarium inför Durban med namnet ”Sverige kan!”. Vid det kommande mötet i Durban ska beslut fattas huruvida man ska gå vidare med Kyotoprotokollet eller inte och den allmänna uppfattningen igår, liksom tidigare, är att man inte har några större förväntningar på att de stora utsläppsländerna kommer att ställa upp en omgång till. 

Även om klimatförändringarna redan idag har direkta effekter på nationers ekonomi genom bland annat torka och översvämningar verkar viljan att göra något på många håll vara mycket begränsad, både vad det gäller länder och enskilda individer. En intressant reflektion från Dr Harald Kindermann, Ambassadör, Tyska ambassaden i Stockholm som pratade om Tysklands avveckling av kärnkraften, är att det numera är en nationalsport att spara energi i Tyskland, kan vi här i Sverige utmana och göra det till vår nationalsport också?

Hur klimatpolitiken ska drivas i Sverige, EU och världen är idag enligt många oklart. De flesta är överens om att marknaden inte kommer att reglera dessa frågor utan större politiska insatser krävs, om vägen dit ska gå via t.ex. koldioxidskatt eller stimulans av gröna energikällor är en följdfråga. Åsikten är att vi saknar en helhetssyn och samordning i Sverige och vi ligger inte längre i täten inom klimatområdet. Frågan är också vilka länder som ska ta första steget, viljan finns hos vår Miljöminister Lena Ek att vi i Sverige ska ligga i framkant.

Så på påståendet ”Sverige kan!” så är jag övertygad om ett ja, frågan är om vi vill ta täten?

Fortsättning följer, del 2 publiceras nästa vecka.

Flertalet intressanta talare deltog vid seminariet och du kan se filminspelning här:

www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/aktuellt/seminarier/klimatseminarium/

Att glaciärerna smälter och havsvattennivån stiger, miljökatastrofer som översvämningar och stormar ökar i antal liksom torrperioderna blir längre och skyfall vanligare har knappast undgått någon. Uppfattningarna skiljer sig kring vad som är naturliga fenomen och vad som är förändringar som är här för att stanna och som tilltar med tiden. Oavsett så går det inte längre att blunda för att klimatförändringarna får en allt större betydelse i Sverige i stort och som matland. Sveriges lantbrukare, våra leverantörer, spekulerar i konsekvenserna liksom länsstyrelser, kommuner och universitet med flera. Ämnet diskuterades i onsdags vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2011.

Det är omöjligt att förutspå exakt vilka följder den globala uppvärmningen kommer att få för Sverige, men vissa konsekvenser är oundvikliga. Att vi får en längre och varmare växtodlingssäsong sågs från början som en fördel men på senare tid har man fått upp ögonen för andra konsekvenser. Värmen gör att vissa grödor som t.ex. vete och potatis missgynnas och att skadegörare och mögel gynnas vilket leder till ökad användning av bekämpningsmedel. Man ser också risker för att sjukdomsspridningen kommer att öka mellan djur och i senare steg föras vidare till människor. Vi behöver förberada oss inför dessa förändringar.

Sverige har jämfört med många andra europeiska länder legat efter i klimatanpassningen men arbetet har nu fått fart och leds av våra länsstyrelser, SMHI med flera. Klimatanpassning handlar bland annat om att ta fram nya grödor och anpassa tekniken för våra lantbrukare, samt att på lokal nivå säkra dammar och befintliga byggnader samt att konstruera efter framtidens förutsättningar. Det finns ett behov av att ta fram en nationell strategi och att öka samarbetet i dessa frågor.

Nutrient Density to Climate Impact (NDCI) index är ett nytt sätt att beräkna matens klimatpåverkan. Hitintills har man utgått från ett kilo av en produkt, t.ex. tomater, kött eller mjölk när man beräknat dess klimatpåverkan, utan att ta hänsyn till hur mycket näringsämnen man får ut av ett kilo av produkten. Animalieprodukter har då fått ett relativt högt värde i förhållande till vegetabiliska produkter men när man tar hänsyn till näringsinnehållet så blir resultatet ett annat. Så här beräknar man NDCI:

Man har tagit hänsyn till det rekommenderade dagliga intaget av varje näringsämne i ”Nutrient density” ovan.

I den studie som har gjorts enligt den här metoden har man tittat på olika drycker. NDCI – index för mjölk har då visat sig vara dubbelt så högt som för sojadryck och apelsinjuice och sju gånger så högt som för havredryck. Det innebär med andra ord att klimatpåverkan är minst hos mjölk när man tar hänsyn till den näring som man får i sig.

Kött har liksom mjölk många viktiga näringsämnen i form av proteiner, vitaminer och mineraler och vi ser med spänning fram emot liknande studier och jämförelser för bl.a. kött, frukt och grönsaker.

Studien heter Nutrient density of beverages in relation to climate impact och publicerades i Food and nutrition research.