Arkiv för kategori ‘Djuromsorg’

3 januari, 2013

Spärren hävs på gårdar

Myndigheterna arbetar vidare för att ta reda på hur grisar i Skåne fått i sig den förbjudna substansen kloramfenikol. Foder är fortfarande den mest sannolika källan. De prover som nu tagits på grisarna innehåller inte kloramfenikol och djuren kan gå till slakt.

Enligt Bengt Larsson, smittskyddschef på Jordbruksverket så kan grisarna från de berörda gårdarna nu skickas till slakt.
Fler prov har nu tagits av urin och kött från grisar på de aktuella gårdarna. Dessa innehöll inte kloramfenikol.

Jordbruksverket redovisar idag en rapport om djurskyddet i Sverige jämfört med övriga EU.

Jordbruksverket har tittat på hur djurskyddet har påverkats de första 15 medlemsåren. Ambitionsnivån har varit att bibehålla den höga svenska nivån och att stärka djurskyddet i hela unionen.  Under  denna tid har det tillkommit till flera EU-regelverk som är direkt gällande i alla medlemsstater. Några av reglerna begränsar möjligheten att ha strängare nationell  lagstiftning, men har stor betydelse för ett gott djurskydd inom hela unionen.

Sverige ligger fortfarande mycket väl till med ett starkt djurskydd. En god djurvälfärd är en viktigt grund för en god djurhälsa och friska djur behöver inte behandlas med antibiotika, och därmed minskar risken för antibiotikaresistens. Detta är mycket viktigt även för folkhälsan.
Andra områden där Sverige ställer högre djurskyddskrav än många andra länder är djurtransporter och slakt. Transporttiden får vara i högst åtta timmar i Sverige, medan EUs regler tillåter betydligt längre transporter. Alla djur som slaktas i Sverige ska vara bedövade före avblodning, vilket inte är ett lagkrav i många andra länder. Det är också helt förbjudet med svanskupering av grisar och näbbtrimning av höns i Sverige.

Från 1/1 2013 träder en hel del nya EU regler i kraft, bland annat ska suggor hållas lösgående. Det gör de svenska suggorna sedan länge. Det blir också krav på att all personal som hanterar levande djur ska vara utbildade och examinerade av tredje part.

Nu lanserar vi Rapsgris på riktigt. I drygt ett års tid har vi haft testförsäljning som kulminerade med att vi serverade Rapsgris som huvudrätt på Årets Kock banketten,  Fr o m  den här veckan lanserar vi Rapsgris fullt ut på restaurang och storhushåll.

Det fina med Rapsgris är att vi på helt naturlig väg får ett griskött som blir mörare och smakrikare samtidigt som det får en nyttigare fettsammansättning. Responsen vid såväl testlansering på Griffin´s Steakhouse som banketten på Årets Kock 2012 har till och med varit över förväntan. Kockar liksom konsumenter tycker att köttet är extra gott och saftigt.

Vi har utvecklat konceptet ihop med svenska grisbönder och vi är helt övertygade om att det kommer att hjälpa svensk produktion framåt. Vi har länge tappat till importen men den här satsningen ska ta oss tillbaka! Fråga efter Scan Rapsgris nästa gång du äter på restaurang, då får du ett garanterat mört och smakrikt kött från svenska bönder.

Läs pressmeddelandet

14 februari, 2012

Alltid bedövning

Just nu är det en pågående debatt om slakten ute i Europa och att djur far illa för att inte bedövning används. Djur ska inte fara illa och det är därför den svenska djurlagstiftningen är så bra och att vi i Sverige har kontroller att den efterlevs.  I Sverige används alltid bedövning. Det är bra att debatten är igång och att vi konsumenter får upp ögonen att det är skillnad på kött och kött. Djuromsorgsfrågorna är ett bland många skäl för att välja svenskt kött.

Det så kallade halalköttet finns även att köpa i Sverige men är köttets ursprung svenskt så ska alla veta att slakten har skett i enlighet med svensk djurlagstiftning, alltså alltid med bedövning.

Sverige använder minst antibiotika till djuren.

En rapport från europeiska läkemedelsmyndigheten redovisar att av sju olika EU-länder är det Sverige som har den lägsta antibiotikaförbrukningen inom djurhållningen.  Den svenska försäljningen ligger ungefär tre gånger lägre än Danmark och cirka nio gånger lägre än Nederländerna.

Anledningen till detta är det goda hälsoläget hos djuren på de svenska gårdarna.

Livsmedelsverket undersöker regelbundet om svenska livsmedel från djur – kött, mjölk, ägg och honung  – innehåller rester av läkemedel, mögelgifter, miljögifter, förbjudna ämnen samt ämnen för öka tillväxt, till exempel hormoner. Under 2010 ledde endast fyra av 5 120 prover (0,08%) till anmärkningar.

De avvikelser som hittades medans, halt över tillåtet gränsvärde var:

 Ett muskelprov från sugga och ett leverprov från kyckling, taget vid slakteri, innehöll antibiotika, ett serumprov från häst, taget vid slakteri, innehöll anti-inflammatoriskt läkemedel och ett äggprov, taget vid äggpackeri, innehöll dioxinlika PCBer över åtgärdsnivån  men under gränsvärdet.

 I juletider när vi bygger stora förråd i kylskåpet och får över en hel del rester uppmanar vi alla konsumenter att dra ner graderna i kylskåpet till 4-5 grader. Då håller produkterna längre, det blir både säkrare och tryggare samt att vi minskar svinnet (under förutsättning att vi äter upp resterna). Scan arbetar för en hållbar utveckling och har självklart satt tuffa miljö- och klimatmål. På Scan har vi en kylkedja genom hela tillverkningen, från slakt, styckning, förädling, paketering till transport, på 4 grader. Tyvärr måste vi fortfarande testa produkterna i 8 grader när vi skriver bäst-före-datum eftersom många butiker har 8 grader i kyldiskarna. Vi vill att handeln sänker till 4 grader. Att sänka kylgrader skapar bättre klimat och matsäkerhet. Med ökad hållbarhet minskar vi svinnet och spillet genom hela kedjan. Det är bra för framtiden. Ett annat sätt att minska matsvinnet är att köpa hund då får du även motion och en vän på köpet.

23 november, 2011

Kött och klimat

De senaste dagarna har vi kunnat följa debatten kring nötköttets klimatpåverkan i Svenska dagbladet. LRFs ordförande Helena Jonsson skriver att svenskt kött är bland det mest klimatsmarta köttet i världen vilket i och för sig inte är någon nyhet men ett faktum som får alldeles för liten uppmärksamhet i dagens debatt kring kött och klimat.

Vidare menar Jonsson att vi bör öka vår köttproduktion i Sverige, just eftersom den är en av de klimatsmartaste i världen, vilket beror på flertalet faktorer. I Sverige kommer den absoluta majoriteten av allt nötkött från mjölkproduktionen, det innebär att vi förutom kött också får mjölk och djurets totala klimatpåverkan fördelas mellan produkterna. Att våra svenska kor vårdar våra betesmarker bidrar inte bara till biologisk mångfald utan också till att marken lagrar in kol och på så sätt minskar klimatpåverkan, betesmarker som i många fall inte kan användas som åkermark. Vår lagstiftning för djuromsorg ger djuren ett bättre liv och bidrar tillsammans med hållbara avelsprogram till att djuren håller sig friskare, friska djur producerar mer och ger därmed mindre klimatutsläpp.

Annika Carlsson-Kanyama, forskningschef FOI, och Jonas Paulsson, initiativtagare till Köttfri måndag, skriver som svar att valet av köttets ursprung inte har någon större betydelse utan att det viktigaste är att äta vegetabiliskt, både för klimatet och för att kunna försörja världens befolkning. Vidare jämför man koldioxidutsläpp per kg kött beroende på produktionsland, dessa siffror skiljer sig från de jag tidigare sett. Enligt en studie som publicerades av SIK i år har nötkött från Brasilien ett klimatutsläpp på upp till 726 kg CO2e/kg kött om djuren betat på avskogad mark, slår man ut det på allt brasilianskt nötkött så blir klimatpåverkan 44 kg CO2e/kg kött. Vad gäller svenskt kött så ligger det mellan 16-20 kg CO2e/kg kött (beroende på fördelning mellan kött- och mjölkproduktion) och EU-genomsnittet är ca 25 kg CO2e/kg kött. Man kan alltså se att köttets ursprung har en betydande påverkan på klimatet.

Det ska inte förnekas att klimatpåverkan från bönor är betydligt lägre än från nötkött och att köttproduktionen globalt sett tar stora landytor i anspråk, detta inte är hållbart i längden. Men man måste kunna skilja på olika produktioner, varje land ska bidra med vad det är bäst på och i Sverige är vi bland de bästa på att producera klimatsmart kött. Att frångå kött- och mjölkproduktion i Sverige skulle få stora konsekvenser, arter skulle utrotas, landskapsbilden förändras radikalt och många stå utan arbete. Sannolikt skulle importen öka för våra konsumenters efterfrågan på kött blir bara större. I Sverige är idag självförsörjningsgraden på nötkött mindre än 50 %, vi skulle med andra ord kunna minska vår totala köttkonsumtion, öka vår svenska köttproduktion samtidigt som vi gör mycket stora vinster för klimat, djuromsorg, natur och producenter.

2 november, 2011

Vill Sverige? (del 2)

Förra veckan skrev jag att den allmänna åsikten på klimatkonferensen var att marknaden inte av sig självt kommer att föra oss mot klimatvänligare alternativ vad gäller mat och andra varor. Har då konsumenten ingen vilja eller möjlighet att köpa klimatsmarta produkter?

För att få konsumenter att agera för miljö och klimat anser Louise Ungerth, chef Konsument & Miljö, Konsumentföreningen Stockholm att man inte bara kan använda sig av miljöargument. Däremot ska man skapa en win-win situation som vi idag gör i debatten kring matsvinnet, där konsumenten tjänar pengar på att köpa mindre mat samtidigt som klimatet gynnas av att vi inte slänger lika mycket.

Ett intressant perspektiv från John Holmberg, vicerektor, Chalmers är att en ökad inkomst generellt ökar energiförbrukningen hos oss svenskar. Undersöker man sedan vad vi värdesätter mest för att ha ett gott liv så är bland annat att umgås med andra människor det viktigaste och aktiviteter som pendling det som bidrar negativt, här ser vi alltså att vi inte ens vill ha den mer klimatkrävande aktiviteten. Naturligtvis finns det sådant som vi anser bidrar till ett gott liv som är negativt för klimatet, t.ex. flygresor, men Holmberg vill visa på att en omställning till en klimatsmartare livsstil inte automatiskt ger avkall på ”det goda livet” utan också kan förbättra det.

Kultur och samhälle måste ändras för att man ska kunna minska på t.ex. pendling. Som ett exempel har vi på Scan börjat använda oss av videokonferens i allt större utsträckning, det sparar både på miljö, tid och pengar (och bidrar till ”det goda livet”).

Vad gäller konsumentens möjlighet till påverkan så glöm inte att låga priser alltid har ett pris, tänk på det nästa gång du står vid kyldisken och väljer kött eller beställer in en köttbit på restaurangen. Svenskt kött är bättre både för klimat, miljö och djurvälfärd!

24 oktober, 2011

Besök från Kina

Besök från Kina

I fredags hade vår Linköpings-anlägggning besök av en delegation från MOFCOM ( handelsministeriet) Kina. Syftet med besöket är att se hur vi i Sverige arbetar med djurskydd, hygien och spårbarhet på slakterierna. Kina saknar idag regler för djuromsorg och dålig beredskap för livsmedelssäkerhet i sin lagstiftning. De vet att vi är långt framme inom EU och vill därför se och lära av oss för att kunna harmonisera med EU lagstiftning.

Ytterligare en anledning var att de, när de kommer tillbaka till Kina, ska kunna verka som experter vid godkännande av importländer.

Under studiebesöket så berättade jag bland annat om det goda svenska hälsoläget ute på våra gårdar. Att gårdarna ligger glest bidrar genom att eventuella smittor inte sprids lätt mellan dem.

Besökarna var imponerade av Scans anläggning i Linköping, hygien och arbetssätt och särskilt mycket imponerade våra spårbarhetssystem och Marellinjen i styckningen.

Studiebesöket i Sverige arrangerades av Livsmedelsverket och Jordbruksverket och vi är väldigt glada att vi fick äran att visa upp vår anläggning och prata om våra svenska mervärden och den goda kvalitetskontrollen. Delegationen hade varit i Finland och skulle efter besöket hos oss åka vidare till Danmark.

Scanvarumärket står för svenskt kött.  I svenska matbutiker har jag som konsument ett val, nämligen att välja svenskt eller importerat. Scan säljer cirka 90 procent av det svenska köttet till just dagligvaruhandeln. De övriga 10 procenten säljer vi till restauranger och storhushåll. Det är rätt stora volymer kött som konsumeras på restauranger, skolor, sjukhus varje dag. Alla som äter i lunchmatsalar eller på restauranger har oftast en mängd med maträtter att välja emellan, t ex vegetariskt, filmjölk, mackor, fisk men aldrig kan vi välja om vi vill ha svenskt kött eller importerat. Jag har tidigare bloggat om den tuffa situationen som våra svenska grisbönder har med lönsamheten. Det kanske inte är så konstigt när vi har en hel sektor, d v s den offentliga samt restauranger som i princip aldrig (det finns undantag) serverar annat än importerat kött. Nu skrivs det dessutom, här och där, om företag som slår ett PR-slag för köttfria dagar. Hur vore det om vi istället kraftsamlade för svenskdagar och kräver att våra skolbarn ska kunna välja skolmat med kött som kommer från djur som är födda och uppfödda med svensk djuromsorg.  Jag uppmanar alla konsumenter som äter på restauranger att inte bara fråga var köttet kommer ifrån utan ibland kräva att få äta svenskt. Det är en lösning för ökad lönsamhet hos våra svenska bönder. Du kan göra skillnad.