Arkiv för kategori ‘Innehåll & allergi’

22 februari, 2013

Kan man frysa köttbullarna?

En vanlig fråga som ställs till Matforum (konsumentkontakt) är:
“Kan jag frysa köttbullarna”. Det går utmärkt. Det brukar bildas is paketet om man lägger in det som det är så vi rekommenderar fryspåsar. Vad man bör tänka på då är att notera datum på den påsen. Behandlade köttprodukter har en kortare hållbarhet i frysen ca 2 månader. De blir inte direkt dåliga efter denna tid men de blir efterhand torrare och inte lika välsmakande.

När vi ändå har köttbullarna på bordet… det animaliska fettet vi steker Mamma Scans köttbullar i är fritt från mjölkprodukter.

.

 

Livsmedelsverket har hittat låga halter av kloramfenikol i grisar på en gård i Skåne. Vi har en hög livsmedelssäkerhet i Sverige, därför är denna typ av antibiotika är förbjuden i livsmedelsproduktionen här och övriga EU, men däremot vanlig i andra delar av världen.

Med nuvarande kunskap om halterna bedömer Livsmedelsverket sannolikheten för att det skulle vara hälsofarligt att äta grisköttet som mycket låg.

Fynden av antibiotikasubstansen kloramfenikol i grisar gjordes inom Livsmedelsverkets återkommande kontroll av bland annat läkemedelsrester i griskött på gård och slakteri. Kloramfenikol är förbjudet att ge till djur som ska användas som livsmedel.

Jordbruksverket har spärrat den aktuella gården, vilket betyder att grisar från den gården inte får flyttas eller skickas till slakt. Köttet från grisar som levererats innan gården spärrades har sålts i butik. Gården är en leverantör till flera svenska slakterier. Det är oklart om det köttet innehåller kloramfenikol.

Jordbruksverket och länsstyrelsen tar nu reda på om ämnet finns i grisar på andra gårdar. Jordbruksverket undersöker tillsammans med SVA hur grisarna fått i sig ämnet. En teori är att det kommer från foder. Den aktuella djurleverantören är inte misstänkt för något brott.

Vi litar på de svenska myndigheters professionella bedömning inom området och följer de rekommendationer som ges.

Scan är ett varumärke inom HKScan koncernen. Det finns en unikhet med varumärket och det är att köttet i Scan produkterna alltid är 100 % svenskt.
Så har det varit sedan 1899 och så ser det ut framåt. Inom koncernen producerar vi många olika varumärken, både våra egna och andras men igen; varumärktet Scan har alltid, alltid svenskt kött.
Måste också passa på att säga att det är många olika debatter om kött och köttkonsumtion den här veckan. Ät en allsidig kost, motionera och en allmänt sund livstil, det är då man mår bra!

30 november, 2011

Felmärkt prinskorv 1000 gram

Vi har märkt prinskorv med tunt skinn 1000 gram med etiketten fri från gluten, laktos, ärt-,  mjölk-, ägg- och sojaprotein. Det stämmer inte eftersom fabriken vi producerar prinskorven i producerar andra produkter som innehåller ovanstående ingredienser och då är det inte 100% säkert att det inte finns spår av det i den här prinskorven. Vi stoppar därför försäljningen omdelbart. Redan idag producerar vi ny rättmärkt vara.  Om du inte är intolerant mot gluten, laktos, ärt-,  mjölk-, ägg- eller sojaprotein är produkten precis som den ska vara.

Den 11 oktober anordnades seminarium om salt hos SIK institutet för livsmedel och bioteknik i Göteborg. Att för stort saltintag påverkar hälsan negativt är känt och i dag äter vi ungefär dubbelt så mycket salt per person som vi borde och chark är en produktgrupp med relativt hög salthalt.

Salt har framförallt tre viktiga funktioner vid livsmedelstillverkning: smak, struktur och konservering. Salt smak viktig men salt förstärker också andra smaker. Det krävs ganska lite salt för att den totala smakupplevelsen skall förändras drastiskt vilket blir tydligt om man till exempel äter en kokt potatis utan och sedan med lite salt.

Inom charktillverkning är det framförallt de andra två funktionerna som påverkas mest av saltet. Salt påverkar proteinstrukturen och förbättrar köttets vattenhållande förmåga. Produkten blir saftigare och man får ett minskat svinn vid tillagning. Saltet har också en viktig konserverande funktion framförallt genom sin sänkning av den så kallade vattenaktiviteten. Vattenaktiviteten är ett mått på mängden tillgängligt vatten och en sänkning avdödar bakterier och hämmar ytterligare tillväxt.

Det är inte saltet ensamt som påverkar alla dessa funktioner. Det finns många samspelande faktorer som exempelvis pH, lagringstemperatur, förpackningsteknik och tillsatser. Tillsatser som smakförstärkare, polyfosfater och konserveringsmedel kan alla ersätta delar av saltets funktion men fler tillsatser är knappast något som svenska konsumenter efterfrågar i dag. Problemet blir därför att kunna sänka salthalten och samtidigt leverera en god och säker produkt.

Forskning pågår på många håll, det är inte bara charkproducenter som har problem att lösa. Bröd och ost är andra produkter där saltet spelar en stor roll. Vi får se vilka lösningar man kommer fram till. Att man bör minska salthalten är de flesta överens om. Frågan är bara hur?

I våras lyckades hela branschen inklusive handeln att enas om en gemensam symbol som står för svenskt köttursprung. Och det tycker vi på Scan är jättebra! Idag under eftermiddagen har branschen ett seminarium i LRFs regi där vi ska samtala om den nya märkningen, det svenska köttets framtid och vad konsumenterna efterfrågar. Svenskmärkningen föddes just för att gagna våra svenska bönder och stärka köttproducenternas framtidstro. Många bönder, inte minst grisbönder, har lagt ner sina företag i brist på lönsamhet. Detta vill vi stoppa med bl a  en tydlig svenskmärkning på kött- och charkprodukter. Naturligtvis vill vi även göra det enklare och tydligare för konsumenterna att lättare välja och köpa svenskt kött.  Scans varumärke innebär 100 procent svenskt kött. Så för oss är det lätt att använda den nya märkningen på alla våra förpackningar – med ett undantag. Vi får nämligen inte märka våra svenska bacon med den nya symbolen trots att råvaran är från svenska grisar som är födda och uppväxta i Sverige och grisarna är slaktade och styckade i Sverige. Anledningen är att vi skivar och förpackar dem i Polen. Det gör vi för att våra svenska konsumenter fortsatt ska kunna köpa ett paket bacon för cirka en 10:a – prisvärt. Nu vill vi höra vad ni konsumenter tycker:

Vill ni att Scans bacon ska vara märkta med den nya symbolen för svenskmärkningen?

Risken som vi ser är att den nya märkningen blir urholkad om inte alla kan märka med svenskt kött, fast det är svenskt kött!

En gemensam svenskmärkning på charkuterivaror kommer att tas fram under 2011. På förpackningarna kommer en tydlig symbol att finnas som visar köttets svenska ursprung. Svenskt Kött kommer att ta fram märkningen tillsammans med oss, handeln, branschen och LRF.

Många konsumenter vill veta varifrån köttet kommer och att märka upp det svenska köttet i charkvaror tydliggör det svenska köttet. Det här tycker vi är bra, det gynnar både konsumenter och djuruppfödare. Även om vi alltid har svenskt kött i våra Scan-märkta varor så kommer en gemensam märkning att bli ännu tydligare.

Läs mer på LRF

Just nu skrivs det och debatteras mycket i medierna om köttets ursprung och ursprungsmärkning. Vi har haft några som hört av sig till vår konsumentkontakt matforum@scan.se och frågat om varifrån köttet i våra produkter kommer.

Oavsett vilken produkt du köper med ett Scan-märke på förpackningen, helt kött, färs, korv, köttbullar, smörgåsmat, hamburgare, leverpastej… så är köttet alltid svenskt. Och det kommer från svenska gårdar. Djuren är födda, uppvuxna och slaktade i Sverige.

25 oktober, 2010

Vad kan jag bjuda på?

Du kanske är födoämnesallergiker eller har barn som är födoämnesintoleranta. Eller också så kanske du själv och din familj tål allt men bjuder hem någon som inte kan äta all mat. Då vill jag tipsa om vår sida om innehåll och allergi där du kan läsa vad våra Scan-produkter innehåller.

En stor del av våra korvar är till exempel SÄRNÄR-certifierade, det innebär att den är helt fri från gluten, laktos, ägg, soja-, mjölk- och ärtprotein och att dessa ingredienser inte ens får finnas i lokalerna. Mammas köttbullar kan många allergiker äta eftersom de är inte innehåller mjölk, ägg eller gluten i receptet.

6 oktober, 2010

Rökvätska och rökaromer

Det finns idag flera metoder att framkalla röksmak på charkprodukter. Antingen genom traditionell rökning, via duschning/sprayning, genom bad i lake eller genom att använda återskapad renad rök=atomizing.
Rökningen bidrar inte bara till smak utan är också viktig för färg och hållbarhet av produkterna.

Nu kommer nya EU-regler som gäller vid användning av rökaromer och rökkondensat.
Rökaromer tillsätts direkt i livsmedlet och rökkondensat tillsätts genom att man återskapar ett rökmoln som leds in över produkten. Metoden är tidigare jämställd med traditionell rökning. Metoden har använts i 30 år i Sverige och har utvecklats till den mest funktionella metoden ur alla aspekter. Ca 80 % av charkprodukterna i Sverige är tillverkade med denna metod.

Fördelen med återskapad rök är att Polycykliska kolväten (PAH) är borttagna och mängden PAH är knappast detekterbart i det färdiga livsmedlet som rökts genom återskapad rök

Det finns säkra bevis för att PAH är skadliga och EFSA, den Europeiska Myndigheten för Livsmedelssäkerhet har sänkt gränsvärdet för förekomst av PAH i rökta produkter.
Det går knappast att garantera en låg PAH nivå med traditionell rökning med ved eller träflis då dessa gamla processer är svårstyrda. Noggrann styrning och moderna rök generatorer är nödvändigt.

Märkningen

Rökning genom förbränning av spån eller ved behöver inte deklareras. Rökning genom direkt tillsats eller pensling, duschning eller sprayning och atomizing ska efter januari 2011 deklareras som rökarom.

Miljökrav

Yttre och inre miljö påverkas olika beroende på vilken rökmetod och ålder på utrustningen som används.
Vid traditionell rökning finns krav på mängden utsläpp av partiklar i luften. Om anläggningen finns i tättbebyggt område kan även luktborttagning krävas. Utsläpp av rök kan tvättas med skrubber och lukt kan tas bort med hjälp av katalytisk efterförbränning.  Skrubber är en utrustning där röken tvättas med en alkalisk vattendusch. Vattnet släpps sedan ut i avloppet med en viss frekvens. En luftförorening blir istället ett avloppsproblem. Katalytisk efterförbränning har hög investering och driftkostnad.
Användning av flytande rök (duschning eller atomizing) är ett automatiskt slutet system, vilket gör att både yttre och inre miljökrav lättare kan uppfyllas.
Vid traditionell rökning kräver rengöring av rökskåp, kanaler och vagnar starka alkaliska rengöringsmedel. Flytande rök har ingen tjärfraktion vilket gör att rengöringsbehovet är mindre och mildare rengöringsmedel kan användas.