Arkiv för kategori ‘Kött & charkkunskap’

15 juli, 2010

Flintastekens historia

Flintasteken är en av de mest populära grillprodukterna i Sverige och har blivit lite av en klassiker efter ungefär 30 år i butikerna. Många tror att flintasteken är en produkt på neråtgående men faktum är att det aldrig har sålts så mycket flintastek som nu. Förra året såldes omkring två miljoner flintastekar. Om man räknar med att högsäsongen är juni till augusti betyder det att ca 22000 flintastekar läggs på svenska grillar varje kväll under sommaren.

Flintasteken kom från början från Västervik i slutet på 70-talet och kallades då för rysstek. Steken kom till eftersom man ville få avsättning för skinkor även under sommartid. Skinkan sågades rakt över alla muskler vilket mötte kritik eftersom många ansåg att man skulle stycka anatomiskt och ta tillvara på varje muskel för sig.

Ryssteken blev ingen större hit och var på väg att läggas ner men ett namnbyte inspirerat av familjen Flintstones i början av 80-talet blev succé och försäljningen tog fart. Flintasteken har länge varit den största färdigmarinerade grillprodukten på marknaden men förra året gick faktiskt grillspjutet förbi. Grillspjutet är en marinerad kotlettrad som delats på längden vilket ger en lång filéliknande köttbit.

Det finns ytterligare en anledning att köpa svenskt kött! Det är bra att medierna belyser foderfrågan kring animaliskt foder, d v s foder som tillverkas av restprodukter från kött. I Sverige använder vi inte den sortens foder. Inom EU belyses frågan igen. Scans ståndpunkt är att vi ska förhålla oss så naturligt som möjligt kring foder. Dessutom är det oetiskt att ge animaliskt foder till djur från samma art. Det här är ytterst en konsumentfråga – jag tror inte konsumenterna vill att vi använder detta foder i Sverige. Ät svenskt!

Ibland kan det hända att kött skimrar i grönt eller i regnbågens färger. Skimret som uppstår beror på att köttfibrerna inte skurits rakt av utan lite snett. Ljuset bryts lite annorlunda på den individuella fibern och ger upphov till färgskimret. Det är alltså ett ljusfenomen och påverkar inte köttets kvalitet.

 ”Våga fråga” är en bra programpunkt i radioprogrammet Rix morronzoo. Idag ställdes frågan varför det uppstår en viss odör i samband med öppnandet av mamma Scans köttbullar? Jag tycker det är en bra fråga och jag får den då och då. Svaret kommer även här:Lök och vissa köttråvaror innehåller svavelföreningar som ibland kan finnas mer koncentrerat i paketet. Den här ofarliga, men ibland lite påträngande, doften försvinner när paketet varit öppnat en stund. En av anledningarna till att den uppstår beror på vår snabba process som innebär att köttbullen steks, kyls ner och förpackas omedelbart. Det i sin tur ger hög livsmedelssäkerhet och säkerheten vill vi inte tumma på. Men vi fortsätter vår forskning för att hitta ett sätt att eliminera den doft som finns när paketet öppnas.

Vill även passa på att slå ett slag för köttbullen som inte har ett enda E-nummer!

Jag fick nyss en fråga om köttbuljongsextraktet i vår roller grill innehöll glutamat. (En rullgrillskorv som säljs ut mot fastfood och restaurang & storhushållssektorn).

Redan 2008 startade vi arbetet med att helt ta bort natriumglutamat E621 ur våra produkter. Övergången skedde successivt och gjordes med stor omsorg för att inte påverka produkternas goda smak. Det innebär också att vi ställer krav på att de ingredienser (t ex köttbuljongextrakt, kryddor) vi använder inte ska innehålla E621.

Så svaret på frågan är: Nej, vi använder ingen glutamat i Scan-märkta produkter.

Det händer ibland att köttfärs behåller sin rosaröda färg trots tillräcklig värmebehandling. Det kan finnas flera orsaker till detta.

Köttets pigment myoglobin kan förekomma i flera olika kemiska former som ger den färdiga produkten olika färg. Normalt oxideras pigmentet vid värmebehandling och blir då gråbrunt. I vissa fall förblir pigmentet i en reducerad form även efter värmebehandling och köttprodukten får då en rosa färg. Köttets pH-värde spelar stor roll här även om andra faktorer också har betydelse. Rosafärgning har också förkommit vid inblandning av potatismospulver i färs. Potatismospulver innehåller askorbinsyra som också kan verka reducerande på pigmentet.

Färgen kan också uppstå om man blandar färsen med exempelvis kål eller lök. Många grönsaker innehåller nitrat naturligt som i sin tur kan omvandlas till nitrit. Nitritet reagerar sedan med köttets pigment vilket gör att den rosa färgen stabiliseras.

Genomstekt köttfärs som är rosa är inte farlig att äta. Det är bara en förändring av produktens utseende som inte påverkar vare sig smak eller näringskvalitet. Vill man vara säker på att köttfärsen är genomstekt kan man lätt kontrollera det med en termometer som då skall visa över 70°C.

 

På Scan är vi alla nöjda med att det så kallade köttklistret blev nerröstat i Europaparlamentets miljöutskott. En köttbit är en köttbit och grytbitar är grytbitar. Så tycker vi det ska förbli. Trombin, som klistret heter, skulle dessutom klassas som en tillsats. Tillsatser som är onödiga ska vi låta bli. Trenden eller snarare talesättet att kunden har alltid rätt eller att det är konsumententbehovet som styr vår tillverkning är hetare än någonsin.  Det finns knappast någon konsument som önskar ihopklistrade köttbitar när man bespetsar sig på en härlig svensk biff.

Kan man frysa våra färska varor och hur länge håller de? Detta är relativt vanliga frågor till oss på matforum. Svaret på den första frågan är ja, så länge varan är färsk och inte redan har varit fryst går det utmärkt. Man bör dock undvika att frysa om produkter om man inte tillagat dem innan. Den andra frågan är lite mer komplicerad. Även om bakterier och liknande inte växer till när livsmedlet är djupfryst sker ändå en viss nedbrytning vilket kan försämra de sensoriska kvaliteterna (smak, lukt, konsistens etc.). Fett härsknar om det kommer i kontakt med syre även i fryst tillstånd vilket gör att fetare livsmedel inte bör förvaras längre än två till tre månader i frys. Man blir inte sjuk om livsmedlet ligger längre men smak och konsistens kan försämras. Charkprodukter bör inte heller ligga längre än ett par månader, magert griskött upp till ett halvår och magert nöt- och lammkött upp till ett år. 

Har du livsmedel som legat längre i frysen ska du inte slänga det. Ta fram, lukta och smaka, du blir inte dålig av det. I höstas tillagade vi i provköket julskinkor som legat i frysen i ett år och vi upplevde i princip ingen smak- eller konsistensförsämring. 

Tips vid infrysning:

* Använd täta förvaringskärl för att undvika att luft kommer i kontakt med livsmedlet.

* Temperaturen skall vara -18°C eller lägre.

* Infrysningen bör ske så snabbt som möjligt för att behålla kvaliteten, upptiningen däremot bör ske långsamt i kylskåp.

13 april, 2010

Myter om maten vi äter

Igår var jag på ett seminarium om Myter om maten som Konsumentföreningen Stockholm  anordnade. Intressant och tänkvärt med flera bra föreläsare.  Inför seminariet hade konsumentföreningen gjort en undersökning om våra myter i maten och vilka det svenska folket tror är sanna. Här kommer några av dessa myter:

(Läs mer…)

Jag har redan berört detta ämne i och med inlägget om konsumentpackat kött men det kan vara bra att förtydliga detta. Det är i första hand köttets naturliga färgämne myoglobin som ger köttet dess röda färg och det är mängden myoglobin i köttet som avgör vilken nyans det har. Lamm- och nötkött innehåller fem gånger så mycket myoglobin som griskött vilket gör att grisköttet är betydligt ljusare.

När man skär i en köttbit får köttet en purpurröd färg och förenklat kan man säga att myoglobinet reagerar med syret i luften. Man säger att köttet ”blommar ut”. Om man sedan tar bort syret tappar myoglobinet färgen och man får en gråbrun färg. Den röda färgen kommer tillbaka om syre tillförs igen. Färgen behöver alltså inte ha att göra med om köttet är dåligt eller inte. När man maler kött i butik blir köttfärsen väldigt ”tät” vilket gör att det blir syrebrist i mitten på färsen. Butiksmalen köttfärs har därför bara en hållbarhet på ett dygn eftersom den efter det får en brun kärna. 

När vi maler köttfärs och packar i en modifierad atmosfär finns det syre i förpackningen och vi maler färsen ”luftigare” vilket gör att den behåller sin färg rakt igenom. Den modifierade atmosfären, de stränga hygienkraven och den obrutna kylkedjan gör därför att vi kan ha en hållbarhet på åtta dagar.

Dålig köttfärs kan naturligtvis ha en brungrå färg men då känner man det också på lukten.