Arkiv för kategori ‘Kvalitet’

HKScan får ensamrätt på NG Hampshire genetiken. HKScan förvärvar idag 100 procent av det svenska Nordic Genetics och får därmed exklusiva rättigheter till Nordic Genetics specifika NG Hampshire genetik, som är grunden i det välkända svenska grisköttet Scan Piggham. Genetiken har fått ökat intresse internationellt för sitt smakrika kött och sina unika egenskaper.

HKScan, ett av de ledande livsmedelsföretagen i Nordeuropa, har genom sitt köp blivit 100 % ägare av Nordic Genetics. HKScan har indirekt ägt 71,5 % av Nordic Genetics via Finnpig i Finland och Quality Genetics i Sverige. Genom sitt köp har HKScan-koncernen fått exklusiva rättigheter till den Nordic Genetics ägda genetiken för NG Hampshire . Koncernen kommer att driva och effektivisera verksamheten som en integrerad del i sin egen verksamhet. Samtidigt undertecknar HKScan och dess internationella samarbetspartner JSR Genetics i UK ett LOI (Letter of Intent) om utökat samarbete för att fortsätta utveckla NG Hampshire genetiken både till den svenska och internationella marknaden.

- Både avtalet och partnerskapet med JSR Genetics ger oss tillgång till internationell genetisk kompetens och ännu bättre möjligheter att fortsätta utvecklingen med konsumenten i fokus samtidigt som vi ger våra uppfödare utmärkta förutsättningarna för god djurhållning och lönsam grisproduktion”, berättar Torbjörn Lithell. ”NG Hampshire är den genetiska grunden i det välkända svenska grisköttet Scan Piggham som vunnit gastronomisk utmärkelse för sina goda egenskaper. HKScan ser utvecklingen som en långsiktig investering i framtiden, vilket kommer att ge nytta till alla parterna, fortsätter Lithell. Utvecklingen av HKScans Rapsgris-koncept, som idag finns både in Sverige och i Finland, är ett annat välkänt och framgångsrikt exempel av koncernens strategiska produktutvecklingsarbete.     

Det är under 40 års intensivt avelsarbete som den svenska NG Hampshire genetiken utvecklats med fokus på smak. Det finns även flertalet forskningsstudier gjorda av Bl.a. DMRI (Danish Meat Resarch Institute) som vetenskapligt bekräftar att NG Hampshire ger ett mörare och saftigare griskött. Den bättre köttkvaliteten är kopplad till en särskild gen som under lång tid naturligt avlats fram.

Sedan början av 2000-talet säljs griskött baserat på NG Hampshire genetik i den brittiska butikskedjan Sainsbury som deras bästa premiumkött. Nu flyttar genetiken ut på brittiska landsbygden då allt fler djurproducenter inser de positiva värden med den svenska faderrasen NG Hampshire som ger friska, sunda djur med god tillväxt och foderförbrukning.

Mediekontakter:
Torbjörn Lithell, VP Animal Sourcing, HKScan Sweden, tfn: 070-662 68 89
Sara Hoff, VP Communication, HKScan Sweden, tfn: 070-548 41 78
Mediejour, tfn: 08-725 85 10

Vi har fått många frågor till oss hur vi jobbar för att säkerställa vår produktionsprocess i samband med den aktuell hästdebatten. Som du säkert vet innehåller produkter med varumärke Scan alltid 100 procent svensk råvara från gris, nöt eller lamm. Med kontroll från kontrakterade svenska bondgårdar till produktion vid egna anläggningar ger vi dig som är konsumenten en säkerhet. I vår produktionsprocess av svenska produkter har vi en tydlig överblick och noggrann kontroll och spårbarhet på hela kedjan från uppfödning, inköp, transport och därefter slakt, styckning och vidare förädling.
Utöver helsvenska produkter legotillverkar HKScan Sweden produkter med importerad råvara till våra kunders egna varumärken. Redan när första indikationen på hästkött i hamburgare på Irland blev känt, startade vi vår kontroll av samtliga produkter för att säkerställa att det inte fanns spår av hästkött. Samtliga gjorda provsvar har varit negativa, det vill säga inte innehållit spår av DNA från häst. Företaget har dessutom beslutat, sedan två veckor tillbaka, att lägga in DNA-provtagning som standard i sin provtagningskontroll av importerat kött, på liknande sätt som vi gör salmonellaprov idag.

Dokumentation och kvalitetskontroll
Vad gäller import av kött sker detta direkt, utan mellanhänder, från de välkända köttföretagen Vion och Westfleisch. Vi har, utöver vår egen provtagning, fått ”Letter of guarantee” från våra utländska leverantörer som bekräftar att råvaran motsvarar den produktspecifikation vi beställt. Om vi skulle ta in en ny samarbetspartner görs alltid en leverantörsrevision där kvalitetsansvarig besöker den nya produktionsanläggningen. Vid revisionen går vi igenom samtliga processer, men även spårbarhetskontroll och andra kvalitetskontroller. Alla våra leverantörer är också tredjepartscertifierade enligt en GFSI standard (BRC, EFSIS; ISO FSSC 22000 t ex). Dessutom är HKScans Code of Conduct underskriven.

 Noggrann särhållning

I vår hantering av importerat kött i legotillverkning till våra kunder gäller principen noggrann särhållning genom hela kedjan. Produkter med inslag av importerad råvara, oavsett om det är konsumentpackad köttfärs eller korv så produceras det sist på dagen. Därefter sker noggrann rengöring över natten innan svensk produktion startar på nytt. Vi anger alltid djurslag och ursprungsland på produkten så kunden ser och kan välja vad man köper.

 

 

3 januari, 2013

Spärren hävs på gårdar

Myndigheterna arbetar vidare för att ta reda på hur grisar i Skåne fått i sig den förbjudna substansen kloramfenikol. Foder är fortfarande den mest sannolika källan. De prover som nu tagits på grisarna innehåller inte kloramfenikol och djuren kan gå till slakt.

Enligt Bengt Larsson, smittskyddschef på Jordbruksverket så kan grisarna från de berörda gårdarna nu skickas till slakt.
Fler prov har nu tagits av urin och kött från grisar på de aktuella gårdarna. Dessa innehöll inte kloramfenikol.

Livsmedelsverket har hittat låga halter av kloramfenikol i grisar på en gård i Skåne. Vi har en hög livsmedelssäkerhet i Sverige, därför är denna typ av antibiotika är förbjuden i livsmedelsproduktionen här och övriga EU, men däremot vanlig i andra delar av världen.

Med nuvarande kunskap om halterna bedömer Livsmedelsverket sannolikheten för att det skulle vara hälsofarligt att äta grisköttet som mycket låg.

Fynden av antibiotikasubstansen kloramfenikol i grisar gjordes inom Livsmedelsverkets återkommande kontroll av bland annat läkemedelsrester i griskött på gård och slakteri. Kloramfenikol är förbjudet att ge till djur som ska användas som livsmedel.

Jordbruksverket har spärrat den aktuella gården, vilket betyder att grisar från den gården inte får flyttas eller skickas till slakt. Köttet från grisar som levererats innan gården spärrades har sålts i butik. Gården är en leverantör till flera svenska slakterier. Det är oklart om det köttet innehåller kloramfenikol.

Jordbruksverket och länsstyrelsen tar nu reda på om ämnet finns i grisar på andra gårdar. Jordbruksverket undersöker tillsammans med SVA hur grisarna fått i sig ämnet. En teori är att det kommer från foder. Den aktuella djurleverantören är inte misstänkt för något brott.

Vi litar på de svenska myndigheters professionella bedömning inom området och följer de rekommendationer som ges.

Jordbruksverket redovisar idag en rapport om djurskyddet i Sverige jämfört med övriga EU.

Jordbruksverket har tittat på hur djurskyddet har påverkats de första 15 medlemsåren. Ambitionsnivån har varit att bibehålla den höga svenska nivån och att stärka djurskyddet i hela unionen.  Under  denna tid har det tillkommit till flera EU-regelverk som är direkt gällande i alla medlemsstater. Några av reglerna begränsar möjligheten att ha strängare nationell  lagstiftning, men har stor betydelse för ett gott djurskydd inom hela unionen.

Sverige ligger fortfarande mycket väl till med ett starkt djurskydd. En god djurvälfärd är en viktigt grund för en god djurhälsa och friska djur behöver inte behandlas med antibiotika, och därmed minskar risken för antibiotikaresistens. Detta är mycket viktigt även för folkhälsan.
Andra områden där Sverige ställer högre djurskyddskrav än många andra länder är djurtransporter och slakt. Transporttiden får vara i högst åtta timmar i Sverige, medan EUs regler tillåter betydligt längre transporter. Alla djur som slaktas i Sverige ska vara bedövade före avblodning, vilket inte är ett lagkrav i många andra länder. Det är också helt förbjudet med svanskupering av grisar och näbbtrimning av höns i Sverige.

Från 1/1 2013 träder en hel del nya EU regler i kraft, bland annat ska suggor hållas lösgående. Det gör de svenska suggorna sedan länge. Det blir också krav på att all personal som hanterar levande djur ska vara utbildade och examinerade av tredje part.

6 december, 2012

Alla får en unik julskinka

Gästbloggare: Scans mästare på chark, Johan Pihl

Det är en minskande tillgång på svensk råvara till följd att den svenska produktionen av djur minskar. Bara i år har primärproduktionen minskat med ca tio procent på både nöt och gris. Det är bara lamm som ökar med 2 procent. En utveckling som oroar oss mycket och som vi i företaget vill försöka vända genom bland annat en ny betalningsmodell med bättre fördelning och fokus på kostnader samt garanterad lönsamhet för våra leverantörer.

Minskad tillgång på svenska djur är ororande dels för att vi alltid har svensk råvara i våra produkter med varumärket Scan och dels för att vi vill fortsätta ha en levande landbyggd. Vårt företag är en viktig del av samhället som ger sysselsättning från djurproducent till produktionspersonal och ända ut i butik. För oss är det är viktigt att det finns sysselsättning i hela Sverige.

Att producera 1/3 av de julskinkor som äts i Sverige kräver stor planering rörande allt från tillgång på råvara till produktion, införsäljning, distribution. Allt ska fungera på topp för att kunna erbjuda konsumenterna en svensk mästare.

Vi vill att alla som vill ska få lov att njuta av en riktigt god svensk julskinka. Skinkorna till våra julskinkor kommer enbart från svenska djur. Då produktionen av grisar är jämt fördelad över året i kombination med att vi måste ta ett anatomiskt ansvar för hela djuret i vår produktion, innebär detta att vi måste frysa in viss köttråvara under året för att sedan tina och använda till våra färdigkokta julskinkor. Ungefär 1/5 av skinkråvaran till våra julskinkor är tinad medan resterande är färsk råvara. Allt för att klara volymer och efterfrågan. Det svenska ursprunget gör att våra julskinkor är salmonellafria, men också fria från antibiotika och hormoner.

Att använda upptinad skinkråvara är en mycket nogrann process i sig. Här gäller att har en jämn och långsam upptining. Hos oss tar denna process ca ett dygn. Upptiningen sker i svag saltlake för att på ett optimalt sätt bevara köttegenskaperna i skinkråvaran och bibehålla naturliga äggviteämnena och köttsaft. Genom att tina köttet i vätska gör trycket att egenskaperna bibehålls effektivare än om du tinar i ånga eller luft. Efter upptining är hela den övriga produktionsprocessen från rimning, tumling, nätning, kokning etc densamma för skinkråvaran. Vid rimningen gäller det dock att bevaka och justera salthalen för tinad råvara så att nivåerna blir korrekta enligt receptet då egenskaperna att binda vatten försämras något. Något vi bland annat säkerställer via kvalitetstester.

För att garantera kvaliteten smaktestas hela vårt sortiment varje vecka av den egna personalen och jämförs med receptbeskrivningen. Utöver detta sker en regelbundna sensoriska och mikrobiologiska tester.

Att vår julskinka håller hög klass fick vi kvitto på i Chark-SM där jurymedlemmar, ett 30-tal av Sveriges kunnigaste personer inom charktillverkning tillsammans med representanter från konsumentsidan, handeln och matskribenter, genom blindtest utsåg vår julskinka, Scan Rapsgris, till landets bästa.

För oss på HKScan Sverige är mycket hög livsmedelssäkerhet en prioriterad fråga! Vi följer kontinuerligt all forskning för att förbättra våra produkter, förpackningar och produktion. Frågan om bisfenol A (BFA) rörande konservprodukter är ett av många viktigt område för oss.

På insidan av våra konservburkar från Bullens finns en plastfilm som skyddar korvarna från att komma i kontakt med burkens metall.  I denna plast förekommer BFA. Enligt EUs livsmedelsmyndighet EFSA är korvar från våra burkar säkra att konsumera ur livsmedelssynpunkt, något de kommit fram till efter noggrann och frekvent uppdaterad forskning sedan 1984. Inom (EFSA) finns 10 expertkommittéer och till dessa knyts ländernas främsta experter inom området. Arbetet med att bedöma BFA har involverat myndigheterna i alla medlemsländerna och som svensk expert i den vetenskapliga kommittén har en forskare på svenska Livsmedelsverket deltagit. EFSAs expertkommittéer har tagit fram ett tolerabelt gränsvärde för daglig konsumtion på 50 mg per kg kroppsvikt.

Det är viktigt att äta varierad kost för att må bra. Bullens gränsvärde för BFA är 30 mg per kg korv enligt rapport i dagens artikel i DN. Konkret innebär detta att, om du väger 50 kg, måste du äta 83 kg Bullens korv per dag för att komma upp till det aktuella tolerabla dagliga intaget av BFA. Gränsvärde som är satt av EUs livsmedelsmyndighet EFSA, där Livsmedelsverket medverkat.

Vi tar all forskning på största allvar och fortsätter hela tiden hitta alternativa lösningar. Livsmedelssäkerhet är alltid prioriterad fråga. Debatten om BFA rör konservprodukter.

Läs även pressmeddelande från LI >>

 

 

Scan är ett varumärke inom HKScan koncernen. Det finns en unikhet med varumärket och det är att köttet i Scan produkterna alltid är 100 % svenskt.
Så har det varit sedan 1899 och så ser det ut framåt. Inom koncernen producerar vi många olika varumärken, både våra egna och andras men igen; varumärktet Scan har alltid, alltid svenskt kött.
Måste också passa på att säga att det är många olika debatter om kött och köttkonsumtion den här veckan. Ät en allsidig kost, motionera och en allmänt sund livstil, det är då man mår bra!

I Sverige är det lag på att alla kontrollslakterier klassificerar alla slaktkroppar. Lagen infördes 1941 och syftet var att få en rättvis fördelning eftersom resurserna var mycket knappa. Nuförtiden finns klassificeringen för att avräkningspriserna från lantbrukare till slakt och priserna i handeln skall vara jämförbara. Mindre gårdsslakterier behöver inte klassa sina djur utan kan söka dispens hos Jordbruksverket.

För att få klassificera måste man vara behörig och genomgå en utbildning hos Jordbruksverket. Vidareutbildning sker vare år. Slakterierna redovisar sin klassificeringsstatistik till Jordbruksverket och Jordbruksverket gör också inspektionsbesök för att garantera att slakterierna gör en likartad bedömning. De djurslag som måste klassificeras är nöt, får, svin, häst, get och ren.

I EU används samma klassificeringssystem EUROP. Alla djurslag utom gris delas in i kategorier, formklasser och fettgrupper. Kategorin bestäms av djurets kön och ålder, till exempel ungtjur och ko.

Formklassen är indelad i fem huvudklasser E, U, R, O och P. Varje klass kan också få tillägget + eller – vilket ger totalt 15 klasser. Definitionen på de olika klasserna är:

E – Extremt svällande och välutvecklad

U – Mycket svällande och välutvecklad

R – Svällande och välutvecklad

O – Välutvecklad

P – Något tunn och insjunken

Fettgrupperna delas in i 1-5 och även där kan gruppen ges + eller – vilket ger 15 fettgrupper. Fettgrupperna benämns mycket liten, liten, ordinär, riklig och mycket riklig.

Kalvkött klassificeras dessutom efter färg och kan få en, två eller tre stjärnor där tre stjärnor är det ljusaste kalvköttet.

Grisar klassificeras genom att man mäter slaktkroppens köttprocent. Mätningen sker antingen med ett elektroniskt mätinstrument HGS (Hennesy Grading System). Instrumentet mäter ryggfettets tjocklek på två ställen och ryggmuskelns (kotlettens) tjocklek på ett ställe. Mätningen kan också ske med ett AUTOFORM-instrument som med hjälp av ultraljud mäter köttprocenten. Köttprocenten kan ligga mellan 41 och 65 men de flesta grisar hamnar kring 56 och 61.

Scan ABs anläggning i Linköping har som första Scan-anläggning certifierats enligt ISO FSSC 22000. Standarden är accepterad i världen och är en certifieringsstandard för livsmedelsindustrin som godkänts av Global Food Safety Initiative.

 GFSI är en benchmarking organisation som erkänner befintliga system för livsmedelssäkerhet. Dessa standarder uppfyller internationellt erkända krav för livsmedelssäkerhet, som utvecklats av flera intressenter.

En certifiering enligt FSSC 22000 visar att vi har en proaktiv strategi inom livsmedelssäkerhet, därför har vi övergett BRC-standarden till förmån för FSSC 22000. Den stora skillnaden är att med FSSC 22000 arbetar vi med ständiga förbättringar, vilket är mer anpassat för vår verksamhet eftersom livsmedelssäkerheten ständigt utvecklas i industrin.

Standarden FSSC 22000 bygger på ISO 22000 med kompletterande grundläggande krav och riktar sig till företag som förädlar livsmedel. Standard förväntas få en ökande betydelse för livsmedelsindustrin i Europa och globalt.

 Det är naturligtvis glädjande att vi tidigt har fått en anläggning med ett ledningssystem som ger en effektiv kontroll över vår verksamhets livsmedelssäkerhet. Vi kommer att gå vidare och implementera systemet på våra övriga verksamhetsplatser under 2012.