Arkiv för kategori ‘Kvalitet’

Scan ABs anläggning i Linköping har som första Scan-anläggning certifierats enligt ISO FSSC 22000. Standarden är accepterad i världen och är en certifieringsstandard för livsmedelsindustrin som godkänts av Global Food Safety Initiative.

 GFSI är en benchmarking organisation som erkänner befintliga system för livsmedelssäkerhet. Dessa standarder uppfyller internationellt erkända krav för livsmedelssäkerhet, som utvecklats av flera intressenter.

En certifiering enligt FSSC 22000 visar att vi har en proaktiv strategi inom livsmedelssäkerhet, därför har vi övergett BRC-standarden till förmån för FSSC 22000. Den stora skillnaden är att med FSSC 22000 arbetar vi med ständiga förbättringar, vilket är mer anpassat för vår verksamhet eftersom livsmedelssäkerheten ständigt utvecklas i industrin.

Standarden FSSC 22000 bygger på ISO 22000 med kompletterande grundläggande krav och riktar sig till företag som förädlar livsmedel. Standard förväntas få en ökande betydelse för livsmedelsindustrin i Europa och globalt.

 Det är naturligtvis glädjande att vi tidigt har fått en anläggning med ett ledningssystem som ger en effektiv kontroll över vår verksamhets livsmedelssäkerhet. Vi kommer att gå vidare och implementera systemet på våra övriga verksamhetsplatser under 2012.

Sverige använder minst antibiotika till djuren.

En rapport från europeiska läkemedelsmyndigheten redovisar att av sju olika EU-länder är det Sverige som har den lägsta antibiotikaförbrukningen inom djurhållningen.  Den svenska försäljningen ligger ungefär tre gånger lägre än Danmark och cirka nio gånger lägre än Nederländerna.

Anledningen till detta är det goda hälsoläget hos djuren på de svenska gårdarna.

Livsmedelsverket undersöker regelbundet om svenska livsmedel från djur – kött, mjölk, ägg och honung  – innehåller rester av läkemedel, mögelgifter, miljögifter, förbjudna ämnen samt ämnen för öka tillväxt, till exempel hormoner. Under 2010 ledde endast fyra av 5 120 prover (0,08%) till anmärkningar.

De avvikelser som hittades medans, halt över tillåtet gränsvärde var:

 Ett muskelprov från sugga och ett leverprov från kyckling, taget vid slakteri, innehöll antibiotika, ett serumprov från häst, taget vid slakteri, innehöll anti-inflammatoriskt läkemedel och ett äggprov, taget vid äggpackeri, innehöll dioxinlika PCBer över åtgärdsnivån  men under gränsvärdet.

8 november, 2011

From farm to fork

Jag var nyligen på ett fantastiskt seminarium, ”Farm to Fork,” som svensk-amerikanska handelskammaren anordnade. Det handlade om hållbarhet inom livsmedelskedjan, från jordbruk, förädling, paketering, logistik, återförsäljning, tillagning till konsumtion och svinn. Detta är frågor som ligger nära Scan och vår strategi. Syftet var att utforska argumenten och fördelarna utifrån ett kommersiellt perspektiv. Hur livsmedelsföretag bör bidra till nästa generation genom ett sunt och bra förhållningssätt i hållbarhetsfrågor som dessutom ger ökad lönsamhet. Därför var det extra spännande att höra författaren, Andrew Winston som skrivit boken ”Green to Gold.”   Spännvidden var enorm. Prins Daniel pekade på snedfördelningen i vår värld med svält och överkonsumtion. Hela 31 föreläsare var på plats – både från Sverige och USA; Eskil Erlandsson, Jens Spendrup, Icas Kenneth Bengtsson, Gunilla Jönsson från Lunds Universitet, kockar, nötköttsleverantör från Virginia, Gotlands landshövding och många, många fler. Professor Marion Nestle från universitetet i New York var kanske den som jag tog mest intryck av. I sin slutvinjett uttryckte hon att något måste vara fel i livsmedelskedjan eftersom vi kan köpa fem hamburgare till samma pris som en sallad, d v s cirka 50 spänn eller sju dollar!

24 oktober, 2011

Besök från Kina

Besök från Kina

I fredags hade vår Linköpings-anlägggning besök av en delegation från MOFCOM ( handelsministeriet) Kina. Syftet med besöket är att se hur vi i Sverige arbetar med djurskydd, hygien och spårbarhet på slakterierna. Kina saknar idag regler för djuromsorg och dålig beredskap för livsmedelssäkerhet i sin lagstiftning. De vet att vi är långt framme inom EU och vill därför se och lära av oss för att kunna harmonisera med EU lagstiftning.

Ytterligare en anledning var att de, när de kommer tillbaka till Kina, ska kunna verka som experter vid godkännande av importländer.

Under studiebesöket så berättade jag bland annat om det goda svenska hälsoläget ute på våra gårdar. Att gårdarna ligger glest bidrar genom att eventuella smittor inte sprids lätt mellan dem.

Besökarna var imponerade av Scans anläggning i Linköping, hygien och arbetssätt och särskilt mycket imponerade våra spårbarhetssystem och Marellinjen i styckningen.

Studiebesöket i Sverige arrangerades av Livsmedelsverket och Jordbruksverket och vi är väldigt glada att vi fick äran att visa upp vår anläggning och prata om våra svenska mervärden och den goda kvalitetskontrollen. Delegationen hade varit i Finland och skulle efter besöket hos oss åka vidare till Danmark.

21 oktober, 2011

Skatt på ohälsosam mat?

Skatt på ohälsosam mat?

I Sverige har vi vår moms på all mat vi köper men hur ser det ut i övriga Europa?
Många länder har ingen särskild skatt utöver den allmänna precis som i Sverige men några länder sticker ut lite extra.

Till exempel är det på förslag i Frankrike att införa skatt på icke-alkoholhaltiga drycker med tillsatt socker .

I Finland vill man införa skatt på sötsaker och glass, skatt på sötad dryck finns redan.

I Norge ser man choklad som den värsta boven så där beskattas både choklad och sötsaker inkluderat kex och kakor med choklad på. Normännen får också betala extra för sötad icke alkoholhaltig dryck och så har de en speciell ”Sockerskatt” när de köper rent socker.

Rumänien har valt lite annorlunda och där är det på förslag att införa en skatt på Fast Food med högt innehåll av salt, socker, fett och tillsatser

Ungern å sin sida vill ha en ”hamburgerskatt” som då avser läsk, godis, Fast Food och kaffe

Sedan har vi ”värst i klassen” Danmark. Där finns redan en skatt på sötade produkter som ska utökas till sötade drycker. De har fettskatt, skatt på konfektyr, glass och choklad och så till sist skatt på mättade fett i mjölkprodukter.

Den 11 oktober anordnades seminarium om salt hos SIK institutet för livsmedel och bioteknik i Göteborg. Att för stort saltintag påverkar hälsan negativt är känt och i dag äter vi ungefär dubbelt så mycket salt per person som vi borde och chark är en produktgrupp med relativt hög salthalt.

Salt har framförallt tre viktiga funktioner vid livsmedelstillverkning: smak, struktur och konservering. Salt smak viktig men salt förstärker också andra smaker. Det krävs ganska lite salt för att den totala smakupplevelsen skall förändras drastiskt vilket blir tydligt om man till exempel äter en kokt potatis utan och sedan med lite salt.

Inom charktillverkning är det framförallt de andra två funktionerna som påverkas mest av saltet. Salt påverkar proteinstrukturen och förbättrar köttets vattenhållande förmåga. Produkten blir saftigare och man får ett minskat svinn vid tillagning. Saltet har också en viktig konserverande funktion framförallt genom sin sänkning av den så kallade vattenaktiviteten. Vattenaktiviteten är ett mått på mängden tillgängligt vatten och en sänkning avdödar bakterier och hämmar ytterligare tillväxt.

Det är inte saltet ensamt som påverkar alla dessa funktioner. Det finns många samspelande faktorer som exempelvis pH, lagringstemperatur, förpackningsteknik och tillsatser. Tillsatser som smakförstärkare, polyfosfater och konserveringsmedel kan alla ersätta delar av saltets funktion men fler tillsatser är knappast något som svenska konsumenter efterfrågar i dag. Problemet blir därför att kunna sänka salthalten och samtidigt leverera en god och säker produkt.

Forskning pågår på många håll, det är inte bara charkproducenter som har problem att lösa. Bröd och ost är andra produkter där saltet spelar en stor roll. Vi får se vilka lösningar man kommer fram till. Att man bör minska salthalten är de flesta överens om. Frågan är bara hur?

 Vad är det då som har hänt eller händer?

Vid en inspektion på vårt slakteri i Linköping från Livsmedelsverket har i september upptäckts kondensbildning i ett kylrum och tecken på att kondens också kommit på slaktkroppar.

Dessvärre är det svårt att bygga bort kondens. Det ligger i processens natur att det bildas kondens.

För att förklara: kondens uppstår när varm luft, i det här fallet från en varm slaktkropp (c:a 37oC), träffar en yta med lägre temperatur än luftens daggpunkt (här ett kylrum med flera minusgrader). Ångan från den varma slaktkroppen övergår till vätska.

 Att de rutiner vi infört sedan tidigare påpekanden varit otillräckliga gör att vi få se över dem på nytt och se om andra möjligheter till lösning av problemet finns. Nuvarande rutiner består i att kontrollera och leta efter kondens med en given frekvens i alla kylrum, vid behov torka av/upp och sedan kontrollera igen.

 Den möjlighet vi nu tittar på är att installera ytterligare avfuktare som skulle kunna skapa ett klimat med lägre daggpunkt. Vår teknikavdelning är redan på språng för att utröna alla möjligheter till lösning.

25 augusti, 2011

Fel hantering av gris

En gris på Scans slakteri i Kristianstad har i förra veckan efter bedövningen inte avlivats på ett korrekt sett. Det är alltid mycket allvarligt när fel begås, särskilt när det handlar om djur. Grisen var djupt bedövad och har därför inte varit vid medvetande vid händelsen, kanske inte någon tröst men vi kan i alla fall konstatera att djuret inte lidit. 

Vi har efter tidigare incidenter av samma slag utökat antal kontroller och antalet kontrollanter och utbildat all personal på nytt. Trots detta har olyckan ändå inträffat. Nu gör vi en intern granskning för att ta reda på varför det gått fel.  Vi gör allt för att förebygga att det ska kunna hända igen. En första undersökning visar att en trolig bidragande orsak var ett haveri längre fram i produktionen som fått konsekvenser även vid avlivningen och som gjorde att de normala rutinerna ruckades.

Rutinmässigt anmäler Livsmedelsverkets veterinärer all felhantering rörande djuromsorg till Länsstyrelsen.

Det är verkligen tråkigt när sådant här händer särskilt som vi på Scan arbetar så hårt med djuromsorgsfrågorna genom hela kedjan. Det här skapar tyvärr fel bild av den svenska djur- och kötthanteringen på slakterierna.

23 augusti, 2011

Listeria i Scans falukorv

  

Scan har påvisat spår av bakterien listeria i ett parti falukorv med förpackningsdag 2011-07-20 och med bästföredatum 2011-08-19.

 Vi uppmanar därför alla konsumenter som har produkten i kylskåp eller frys att lämna tillbaka falukorven till butiken eller kontakta Scans konsumentkontakt. (tel. 020 – 59 59 77)

Hur kan det komma sig att vi inte upptäcker Listerian förrän efter bäst-före dag?
I vår normala processkontroll tar vi kontinuerligt ut prover och analyserar efter olika bakterier både vid produktionsdag och vid bäst – före dag. På denna produkt har vi inte påvisat några Listeria-bakterier när korven var nytillverkad utan de har utvecklats och haft en tillväxt under hållbarhetstiden.

Smittan kommer troligen från produktionsmiljön. Listeria kan bilda bio-film. Bio-film är fläckar av bakterier som gärna sätter sig på oåtkomliga platser och är svåra att avlägsna. Därifrån kan de förorena livsmedlen under tillverkningsprocessen, vilket ställer till stora problem i vissa livsmedelsindustrier.

Bakterien dör vid vanlig matlagningstemperatur, cirka 70° C.

23 augusti, 2011

Hållbarhet hett ämne

Idag har hållbarheten på livsmedel diskuterats på ett frukostmöte i Lund som Packbridge anordnade. Föredragshållare var Per Baummann från Svensk Dagligvaruhandel, Elisabeth Borch från SIK, Maud Rahm från Flextrus och jag från Scan. Mina två huvudpunkter handlade om förpackningsteknik samt sänkt temperatur i kyldiskarna i våra matbutiker. Tack vare forskningen har förpackningsföretagen i dag många bra miljövänliga förpackningslösningar. Tekniker som Scan använder sig av beroende på typ av produkt och kund. Scan Mörpack är t ex en vacuumförpackning med 35 dagars hållbarhet. Produkterna är märkta med en ”Bäst-efter-dag” vilket innebär att produkten möras i sin förpackning och har bäst ätkvalitet ju närmre det datumet den konsumeras. Scan har också ett Gourmetkoncept där vi säljer skivade nötdetaljer som är skinnpackade i vacuum. Dessa förpackningstekniker är bra för både hållbarheten, minskar matsvinnet och ökar ätkvalitén. Nu gäller det bara att få produkterna än mer synliga i butikerna och lära svenska folket att köpa köttet förpackat så här. Svarta tråg med gas blir förhoppningsvis snart historia (lite förenklat). Uthålligheten och exponeringen i butikerna är också viktig så att konsumenternas köpbeteende kan få en chans att ändras till förmån för nya bättre förpackningslösningar.

 Ja, så vad temperaturen i våra livsmedelsbutiker. Vi vill att handeln sänker gränsen för kylda produkter från 8 grader till åtminstone 6 grader. Det skulle förlänga hållbarheten mycket. Scan har gått ännu längre och har en kylkedja på 4 grader. Svenska mataffärer har betydligt högre kyltemperatur än övriga Europa. Per Baummann från Svensk Dagligvaruhandel nickade och höll med och vill hitta olika samarbetsformer med oss producenter i hållbarhetsfrågan. Bra tycker vi.