Arkiv för kategori ‘Mat’

Nu lanserar vi även Scans gårdskött från gården Trolle-Ljungby till restauranger och storhushåll. Vi har märkt ett behov hos våra kunder att kunna skriva ut menyn vart köttet kommer från. I konceptet till rsh finns tre grisköttsdetaljer: picnicbog, kotlett och karré. Köttet är svenskt med lokalt ursprung från gården utanför Kristianstad.

 

 

Med sina12 500 hektar är Trolle-Ljungby ett av Sveriges största gods och sedan tidigt 1800-tal har det varit i familjens ägo. Trolle-Ljungby ägnar sig i huvudsak åt traditionell slaktsvinuppfödning och säljer cirka 12 500 grisar per år. Tre anställda djurskötare ansvarar för den dagliga skötseln av grisarna där stort fokus läggs på optimalt foder och stallmiljö. Gården har fasta rutiner och ständig regelbunden tillsyn av djuren samt nära samarbete med veterinär. Förutom slaktsvinuppfödning har gården även mjölkkor och växtodling.

Läs hela pressmeddelandet

Mörhet är viktigast för ätupplevelsen och nu lanserar vi en ny mör produkt i konceptet bäckenbenshängt nötkött till restauranger och storhushåll. Det är en ryggbiff med kappa. Vi tar bort skomakarbiten på ryggbiffen men låter kappan sitta kvar. Fett är ju smakbärare så kappan behålls för smakens skull.

Konceptet utgörs av nötkött från svenska köttrasdjur, med utvald vikt-, form- och fettklass. Det ger en jämn och hög kvalitet och bäckenbenshängning gör köttet mörare, biffen är en av de detaljer som påverkas mest. Köttet fortsätter sedan möras ytterligare i vakuumförpackning.

Läs hela pressmeddelandet 

Högreven sitter mellan entrecote och hals och är ett utmärkt kokkött men kan också användas som stek. Högreven är smakrik och relativt fet och är också populär att mala för att få en lite extra smakrik färs. Ur högreven kan man också stycka den så kallade högrevskärnan som i princip är lika bra som entrecoten men till ett betydligt bättre pris.

För några dagar sedan blev jag nyfiken på vad namnet högrev betyder och kunde snabbt hitta förklaringen i Svenska Akademiens Ordbok:

(3HÖG-REV, n. slakt. o. kok. på nötkreatur, om revstycket högst upp närmast nacken; motsatt: mellan-, unnrev. 2UB 4: 358 (1899).HemKokb. 70 (1903).

Det är alltså den del av revstycket som sitter högst upp men vilka detaljer syfta mellanrev och unnrev till då? Referenserna i SAOB gav inte mycket men efter en hel del letande hittade jag ett styckningsschema i Iduns kokbok från 1911 av Elisabeth Östman.

Där finns både högrev och mellanrev utskrivet men högreven är det vi i dag kallar entrecote, i Hemmets kokbok från 1903 kallas också entrecoten för engelsk rostbiff. Högreven kallas istället för tjockrev eller tjocka refven. Mellan Tjockreven och högreven (entrecote) sitter mellanreven och den är just det vi i dag kallar för högrevskärna.

Nu återstår bara att ta reda på vad unnrev är och när slutade man kalla entrecoten för högrev?

Någon som vet?

 

Köttfärslimpa är enligt min mening en färsrätt som passar lika bra till vardag som till fest.  Smakerna kan ju varieras i det oändliga och om man är lite försiktig med temperatur och tid är det liten risk att den blir torr och tråkig. Förutom att använda olika sorters färs kan man smaksätta smeten med det man tycker är gott som örter, ost, citrusskal, bacon, svamp etc. Ett smart sätt att behålla saftigheten i limpan är att helt enkelt drapera den i bacon. Baconet skyddar färsen och ger samtidigt god smak.

Häromdagen gjorde jag en riktigt god köttfärslimpa med lammfärs. Den blev halvt improviserad och jag tog lite av vad jag hade hemma. Det råkade vara crème fraiche, dijonsenap, fetaost samt en bit av det svarta trumpetsmöret som jag skrev om förra veckan. Själva smöret rann ur limpan men lämnade en fantastiskt god och smörig svampmassa i mitten. I receptet nedan har jag ersatt smöret med blandning av mixad svamp och lök samt lite smält smör som jag tror fungerar lika bra. Jag saltade mycket försiktigt eftersom både fetaost och dijonsenap är ganska salt.

500 g lammfärs

2 dl crème fraiche eller lättcrème fraiche

4 msk ströbröd

3 msk dijonsenap

1 ägg

2 krm vitpeppar

0,5 tsk salt

150 g fetaost i kuber

0,25 l svamp gärna med mycket smak eller ca 50 g förvälld svamp

1 gul lök – hackad

25 g rumstempererat smör + lite att steka i

Börja med att hacka och steka svampen, är svampen inte förvälld stek bort allt vatten. Stek sedan lök och svamp i lite smör och mixa blandningen till en fin massa. Blanda till sist ner smöret.

Blanda crème fraiche och ströbröd, låt stå ca 10 minuter. Blanda sedan ner senap, ägg salt och peppar. Späd blandningen med mjölk eller vatten om den verkar stabbig.

Rör ner färsen och blanda ordentligt. Vänd sedan ner fetaosten. Forma färsblandningen till en rulle och gör ett veck ner till mitten av rullen. Fördela svampblandingen och vik ihop rullen igen. Stek i ugn på 150 grader till en innertemperatur på 65 – 70 grader beroende på hur rosa man vill ha det. Servera med till exempel en rödvins- eller yoghurtsås samt klyftpotatis eller ett gott bröd.

3 februari, 2012

Gott svampsmör till biffen

Hör du till en av de lyckliga som hittade mycket svart trumpetsvamp i höstas? Det skall tydligen ha varit ett bra år på vissa håll i landet men mina ställen gav tyvärr en ganska klen utdelning.  Svart trumpetsvamp är ju en väldigt smakrik svamp som passar utmärkt till stekt eller grillat kött. Jag brukar bara fräsa den i smör, eventuellt med lite finhackad schalottenlök och ibland lite vitlök och bara ha på sidan om.

Här kommer ett recept på ett mycket gott svampsmör som med fördel görs på svart trumpetsvamp men det går bra att använda annan svamp också. Smöret är ett bra alternativ eller komplement till klassiska kryddsmör som exempelvis vitlöks- eller örtsmör. Det går bra att spara smöret i frysen i en rulle och skära loss så mycket man behöver för stunden. Receptet är hämtat från Tasteline.

0,5 liter färsk svart trumpetsvamp eller ca 50-100 g förvälld

1 finhackad schalottenlök

150 g smör

Stek svampen i lite smör tills all vätska dunstat. Lägg i ännu en klick smör tillsammans med löken. Stek några minuter, salta och peppra. Kör svamp och lök i en mixer till ett fint strössel, låt svalna. Lägg ner bitar av kallt smör och mixa tills allt är blandat. Lägg på ett ark smörpapper och forma till en rulle. Förvara i frysen.

 

16 januari, 2012

Rapsgrisen ger nya jobb

Det är verkligen roligt att Scans nya koncept Rapsgrisen medverkar till nya jobb i Skara. Vi kommer nu att rekrytera cirka 25 personer. Rapsgrisen ger ett kött med godare smak och nyttigare fett.  De första uppfödarna är grisbönder i Skaraborg och produktionen är därför knuten till Scans anläggning i Skara. Det nya grisköttet som innebär att grisarna får rapsolja i fodret, lanseras vecka 16 till restauranger och storhushåll.  Till hösten finns det flera produkter i konceptet som vänder sig direkt till oss konsumenter. Rapsgrisen är en satsning som gynnar hela kedjan, från svensk grisnäring ut till konsument.

Vi lanserar grillad och färdigskuren gyros till gatukök, pizzerior och restauranger. Det är en gyros av hög kvalitet, med fläskkarré av svenskt ursprung. Den är utan tillsatser och smaksatt med paprika, vitlök, selleri och senap. Vår gyros är smakrik och karrén gör att den blir rejält saftig också.  

Gyros kommer ursprungligen från det grekiska köket och består av tunt skivat fläskkött som marineras och steks. Det är även en populär snabbmat och används och tillverkas på samma sätt som kebab-kött, men består av fläskkött. 

Mest populär är gyros i södra och västra Sverige, främst i Småland, Värmland, Göteborg och Borås. Men runt Malmö och Karlskrona är kebab av nötkött mest populärt. Kebaben är även mest populär i Östergötland och uppåt landet. Vad äter du helst – gyros, kebab av nöt eller kebab av lamm?

Länk till pressmeddelandet

8 november, 2011

From farm to fork

Jag var nyligen på ett fantastiskt seminarium, ”Farm to Fork,” som svensk-amerikanska handelskammaren anordnade. Det handlade om hållbarhet inom livsmedelskedjan, från jordbruk, förädling, paketering, logistik, återförsäljning, tillagning till konsumtion och svinn. Detta är frågor som ligger nära Scan och vår strategi. Syftet var att utforska argumenten och fördelarna utifrån ett kommersiellt perspektiv. Hur livsmedelsföretag bör bidra till nästa generation genom ett sunt och bra förhållningssätt i hållbarhetsfrågor som dessutom ger ökad lönsamhet. Därför var det extra spännande att höra författaren, Andrew Winston som skrivit boken ”Green to Gold.”   Spännvidden var enorm. Prins Daniel pekade på snedfördelningen i vår värld med svält och överkonsumtion. Hela 31 föreläsare var på plats – både från Sverige och USA; Eskil Erlandsson, Jens Spendrup, Icas Kenneth Bengtsson, Gunilla Jönsson från Lunds Universitet, kockar, nötköttsleverantör från Virginia, Gotlands landshövding och många, många fler. Professor Marion Nestle från universitetet i New York var kanske den som jag tog mest intryck av. I sin slutvinjett uttryckte hon att något måste vara fel i livsmedelskedjan eftersom vi kan köpa fem hamburgare till samma pris som en sallad, d v s cirka 50 spänn eller sju dollar!

Nu lanserar vi en julskinka med lokalt ursprung; även denna kommer från svensk Pigghamgris, som ger ett mört, gott och saftigt kött. Den kommer från gården Trolle-Ljungby som ligger ca två mil utanför Kristianstad, där vi har en av våra produktionsanläggningar. Vi använder samma recept till julskinkan sedan 1970, men gårdsjulskinkan är även färdigkokt.

På gården Trolle-Ljungby ärCarl-Fredrik Wachtmeister, assisterande jordbruksförvaltare. De har en traditionell slaktsvinuppfödning och föder upp cirka 12 500 grisar per år. Tre anställda djurskötare ansvarar för den dagliga skötseln av grisarna där stort fokus läggs på optimalt foder och stallmiljö. De jobbar mycket med rutiner och att minimera sådant som stör grisarna. De är väldigt observanta på att alla djur ska må bra och att grisarna har det extra bra visar sig i att de är mer friska än genomsnittet.

Gårdsjulskinkan kommer initialt att säljas i ICA Maxi-butiker samt ICA Supermarket i Skåneregionen. Läs hela pressmeddelandet

2 november, 2011

Vill Sverige? (del 2)

Förra veckan skrev jag att den allmänna åsikten på klimatkonferensen var att marknaden inte av sig självt kommer att föra oss mot klimatvänligare alternativ vad gäller mat och andra varor. Har då konsumenten ingen vilja eller möjlighet att köpa klimatsmarta produkter?

För att få konsumenter att agera för miljö och klimat anser Louise Ungerth, chef Konsument & Miljö, Konsumentföreningen Stockholm att man inte bara kan använda sig av miljöargument. Däremot ska man skapa en win-win situation som vi idag gör i debatten kring matsvinnet, där konsumenten tjänar pengar på att köpa mindre mat samtidigt som klimatet gynnas av att vi inte slänger lika mycket.

Ett intressant perspektiv från John Holmberg, vicerektor, Chalmers är att en ökad inkomst generellt ökar energiförbrukningen hos oss svenskar. Undersöker man sedan vad vi värdesätter mest för att ha ett gott liv så är bland annat att umgås med andra människor det viktigaste och aktiviteter som pendling det som bidrar negativt, här ser vi alltså att vi inte ens vill ha den mer klimatkrävande aktiviteten. Naturligtvis finns det sådant som vi anser bidrar till ett gott liv som är negativt för klimatet, t.ex. flygresor, men Holmberg vill visa på att en omställning till en klimatsmartare livsstil inte automatiskt ger avkall på ”det goda livet” utan också kan förbättra det.

Kultur och samhälle måste ändras för att man ska kunna minska på t.ex. pendling. Som ett exempel har vi på Scan börjat använda oss av videokonferens i allt större utsträckning, det sparar både på miljö, tid och pengar (och bidrar till ”det goda livet”).

Vad gäller konsumentens möjlighet till påverkan så glöm inte att låga priser alltid har ett pris, tänk på det nästa gång du står vid kyldisken och väljer kött eller beställer in en köttbit på restaurangen. Svenskt kött är bättre både för klimat, miljö och djurvälfärd!