Det är roligt att kunna konstatera att de allra flesta vill ha en svenska julskinka och att detta baseras på vad jag anser vara goda anledningar.
Bifogat finns länk till LRF där detta redovisas
För mig är det självklart att ett julbord ska innehålla julskinka – annars är det inget julbord. Men att äta julskinka på jul är en tradition som uppstod först på 1700-talet. Innan dess så sparades skinkorna till sommaren. Att vi är ett land med traditioner märks vid vår senaste julundersökning då hela 95 % svarade att de äter/serverar julskinka. Dessutom så svarade 78 % att julskinkan tillhör favoriterna på julbordet.
Julskinkorna börjar säljas i butik första advent. Från advent fram till jul äter vi i Sverige ca 1 kilo julskinka per person. Det som är viktigast när man köper en julskinka är att den är svensk svarade 69 %. Vi ser också att intresset har ökat för ekologisk skinka, vilket ligger helt i linje med den eko-trend som är nu. 34 % vill ha ekologisk skinka, och 26 % vill ha en klimatmärkt skinka.
Vid försäljningen av våra Scan Piggham skinkor ser vi att andelen färdigkokta ökar och vi tror att andelen i år kommer hamna på 51 %.
Berätta gärna för oss vad du vill ha för skinka, vad letar du efter i butiken, liten eller stor, köper du flera små och sprider ätandet under december eller bara en till själva jul? Hur tillagar du julskinkan – har du några goda tips att dela med dig av? Vi är helt enkelt intresserade av att veta allt om vad du tycker om julskinka.
Vår kock Tove har delat med sig av hennes speciella knep för julskinka och griljering. Mer tips hittar du också på Scans julmarknad.
Det är härligt med julstök redan i september. Idag har Scan genomfört 2010 års pressträff med 36 journalister på plats i köket på Scans kontor i Stockholm. Förutom information om nyheter som vår färdiglagade lammfiol genomfördes en även en utbildning i skinktillverkning. Produktionsledare Tonny Sjöstrand och produktchef Martin Pardell visade hur styckningen går till på grisens anatomiska bakdel. I köket tillverkades även korv, rullsylta med pistaschnötter samt rökt lammhjärta. Jag presenterade även julundersökningen som visar att julskinkan är ”king” på julbordet. 7 av 10 konsumenter vill även ha en svensk julskinka. Dock är det bara 17 procent som doppar i grytan. Ökat intresse finns även för nya rätter och smaker på julbordet. Läs mer om undersökningen i bifogad länk. God Jul!!
Grillsäsongen är i full gång. Solen skiner, värmen har kommit och många har startat sin semester. Grilloset ligger över var och varannan trädgård. En underbart härligt doft tycker jag, som gör att det suger i magen och funderingarna kommer på vad jag själv ska grilla ikväll.
Grillning ökar, när vi gjorde undersökningen 2008 har de som grillar någon gång i veckan och flera gånger i veckan ökat med 10 procent jämfört med fyra år tidigare. En intressant fråga är varför – är det en pågående grilltrend, finns det fler produkter att välja bland, har grillarna blivit bättre, är produkterna billigare/bättre? Vad tror du – kan du ge oss svaret på varför grillningen ökar?
Hur ofta grillar ni i ert hushåll under sommarhalvåret?
25 % flera gånger i veckan (+6% jmf m 2004)
33 % någon gång i veckan (+ 4 % jmf m 2004)
16 % svarar varannan månad
12 % svarar mer sällan
6 % grillar aldrig (- 8 % jmf m 2004 då siffran var 14 %)
Vi har svaret på frågan vad svenska folket brukar lägga på grillen. Återigen har grisköttet en klar förstaplats och hela 8 av 10 grillar regelbundet griskött. Dela gärna med dig av vilken produkt/detalj som du tycker är kung på grillen?
När ni grillar mat, vad brukar ni grilla då? (Statistik från vår grillundersökning 2008).
83 % fläskkött (t ex fläskkarré, fläskfilé)
55 % nötkött (t ex entrecote, rostbiff)
55 % kyckling/annan fågel
54 % grillkorv
48 % kryddiga korvar (t ex Chorizo, Bratwurst)
47 % grönsaker
40 % hamburgare
38 % fisk/skaldjur
32 % grillkött (färdigmarinerat t ex Flintastek)
14 % Lammkött (t ex lammkotletter)
9 % annat
3 % korv (kyckling/kalkon)
Att grilla är gemenskap, det är något att samlas kring och engagera sig i. Och det startar redan när det ska bestämmas vad som ska grillas. Vi har undersökt vem som bestämmer, och det är roligt att se att det oftast är ett beslut taget gemensamt. Hur är det hos dig?
Vem bestämmer vad som ska grillas? (Statistik från vår grillundersökning).
Förra veckan skrev jag om vem som grillade. Nu har jag lite statistik på vem som förbereder det som ska grillas. Även här är det mannen som mestadels gör jobbet, men man hjälps åt mer. Trevligt tycker jag. Hur gör du?
Vem förbereder vad som ska grillas? (Statistik från vår grillundersökning).
PS: Vill du göra det enkelt för dig så köper du redan förberett och klart för grillen. Du behöver en sax för att klippa upp paketet, och ”tadam” så är jobbet klart 
En fin sommardag ligger den ljuva grilldoften tät i trädgårdarna och kikar du in över häcken så ser du vem som sköter grillen. Den vanligaste synen är att det är man, eller flera… Så är det också hos mig. Men varför är det så? För fortfarande är ju kvinnan den som mestadels lagar maten hemma. Hos oss delar vi ganska lika på matlagningen, (fast oftast är det jag som steker köttet). Men när det kommer till grillning så står jag gärna tillbaka och gör tillbehören istället. Och egentligen vet jag inte riktigt varför. Hur gör du? Och varför?
Vem grillar? (Statistik från vår grillundersökning).
Igår var jag på ett seminarium om Myter om maten som Konsumentföreningen Stockholm anordnade. Intressant och tänkvärt med flera bra föreläsare. Inför seminariet hade konsumentföreningen gjort en undersökning om våra myter i maten och vilka det svenska folket tror är sanna. Här kommer några av dessa myter:
Denna vecka fortsätter årets internrevisioner inom Scan och dotterbolagen. Vi börjar i Skara och avslutar på Pärsons i Halmstad under försommaren.
Internrevisionen är företagsledningens verktyg för att granska hur företagets olika verksamheter bedrivs och fungerar, att organisationens information är tillförlitlig och har integritet, att lagar och regelverk följs, att tillgångar skyddas, att resurser används effektivt samt att fastställda syften och mål uppnås. Den ska också hjälpa en organisation att nå sina mål, genom att tillföra ett systematiskt, strukturerat sätt att värdera och förbättra effektiviteten i riskhantering, styrning och kontroll samt ledningsprocesserna.
Det gäller alltså att inte”bara” peka på konstaterade avvikelser gentemot förordningar eller olika standarder utan att vilja uppnå offensiva förbättringar.
Internrevisorns uppgift går ut på att ta reda på om vår organisation fungerar bra, når sina mål och inte gör av med för mycket pengar på onödiga saker. När det inte fungerar bra, är vår uppgift att tala om varför det inte funkar och vad man kan göra åt problemen
En internrevisor ser till att ledningen och styrelsen vet om vilka risker – dvs. hinder för att nå organisationens mål – som finns, och att de tar ställning till hur de vill hantera riskerna.
Annelie Lundell
Janne Nordlund Othén
Laila Romu
Sara Hoff
Torbjörn Lithell
Vera Söderberg