Nu händer det i verkligheten – Svensk Grisproduktion i stark förändring
Just nu sker stora förändringar inom olika områden som redan påverkar och som kommer att påverka grisbranschen kraftfullt. Med innovationer och förnyelse arbetar vi på HKScan för att säkerställa svensk grisproduktion och för att ge grisföretagandet bättre förutsättningar. Tre stora och omfattande förbättringsområden är inne igenomförandefasen och berör redan flera grisleverantörer i landet.

• HKScan Partner: En ny avtalsmodell som kommer att ge många grisföretagare en stabilare ekonomi och som samtidigt syftar till att påskynda effektiviseringsarbetet inom branschen.

• HKScan har blivit ensamägare till NG Hampshire-genen som är basen i Piggham korsningen. Ett avelsarbete som på några år har ökat lönsamheten för uppfödarna. HKScan har resurserna och kunnandet som behövs för att utveckla dagens och framtidens avelsmaterial.

• Rapsgris har framgångsrikt lanserats på den svenska marknaden. En mörare och godare gris som kommit till genom forskning och utveckling inom HKScan i Finland. I Finland är 40 % av grisarna Rapsgris – i Sverige ökar både konsumtionen och antalet rapsgrisleverantörer stadigt.

Lyssna till och gör frukostintervjuer med:
Göran Holm – VD HKScan Sweden
Victoria Ohlsson – ansvarig för HKScan Partner-modellen
Carl-Fredrik Wachtmeister – stor leverantör som gått med i partnerskapet
Carl-Olof Port – VD på Quality Genetics
Sara Hoff – Kommunikationsdirektör HKScan Sweden
Torbjörn Lithell – Inköpsdirektör HKScan Sweden

Pressreleaser och övrigt pressmaterial kommer att delas ut på pressträffen.
Vill du boka tid för intervju efter pressfrukosten kontakta Sara Hoff senast måndag den 24 juni.
Anmälan per mail senast måndag den 24 juni till sara.hoff@hkscan.se

Det är dags att samordna och därmed stärka de svenska köttföretagen inom branschgemensamma och konkurrensneutrala områden för att på ett mer effektivt sätt kunna möta aktuell marknadssituation i Sverige.

- Med Sveriges Köttföretag vill vi stärka de svenska köttföretagen genom att samla och aktivt driva viktiga frågor för branschen, men också öka samarbetet med såväl de svenska djurproducenterna och LRF, säger Göran Holm, VD för HKScan Sweden.

Tillsammans med svenska animalieproducenter ska branschorganisationen Sveriges Köttföretag bidra till att stärka de svenska djurproducenternas konkurrenskraft. LRF är fortsatt en viktig samarbetspart för att påverka politik, lagstiftning och andra förutsättningar för animalieproduktionen i Sverige.

- En samlad branschorganisation för slakterierna kan aktivt bidra till utvecklingen av svensk animalieproduktion, säger Johan Andersson, VD för KLS Ugglarps

KLS Ugglarps, HKScan Sweden och Avelspoolen med ingående slakterier har idag undertecknat en avsiktsförklaring där parterna avser att omgående påbörja arbetet med bildandet av Sveriges Köttföretag. Konkurrensrättslig granskning av den planerade verksamheten kommer att göras.

- Det är ett stort steg att slakterierna nu startat en process för att skapa en gemensam och öppen organisation för att driva branschens frågor på ett tydligt sätt, säger Hans Agné, VD för Avelspoolen.

Vid mediafrågor kontakta:
Göran Holm, VD HKScan Sweden, tfn: 0706-57 00 34
Hans Agné, VD Avelspoolen, tfn: 0705-48 30 01
Johan Andersson, VD KLS Ugglarps AB, tfn: 0706-29 40 20
Magnus Lagergren, VD Dalsjöfors Kött, tfn: 0702-55 52 35
Cato Gustafsson, VD Skövde Slakteri, tfn: 0706-41 14 99

Vid HKScans produktionsanläggning i Skara har företaget fortlöpande utvecklat produktionen de senaste åren för att skapa moderna produktionsprocesser för förbättrad arbetsmiljö, men även för att optimera produktionen.

Dagens varsel görs för att ge företaget möjlighet att konkurrera med de villkor som idag existerar inom branschen  genom att ytterligare anpassa och effektivisera verksamheten till lönsamma försäljningsvolymer

Företaget har inlett MBL-förhandlingar med fackliga företrädare. Varslade personer kommer jobba kvar på företaget året ut.

- Det är alltid tråkigt när duktiga medarbetare blir drabbade. Samtidigt måste vårt företag hela tiden anpassa verksamheten för att vara en konkurrenskraftig och stabil arbetsgivare även i framtiden. Tyvärr får dagens varsel tråkiga effekter för vår anläggning i Skara, säger Lennart Claesson, HR-direktör HKScan Sweden.

 Mediefrågor hänvisas till Lennart Claesson, HR-direktör, tfn: 0511-25217 eller Sara Hoff, kommunikationsdirektör, tfn: 044-194025

HKScan, ett av de ledande livsmedelsföretagen i Nordeuropa, har genom sitt köp blivit 100 % ägare av Nordic Genetics. HKScan har indirekt ägt 71,5 % av Nordic Genetics via Finnpig i Finland och Quality Genetics i Sverige. Genom sitt köp har HKScan-koncernen fått exklusiva rättigheter till den Nordic Genetics ägda genetiken för NG Hampshire . Koncernen kommer att driva och effektivisera verksamheten som en integrerad del i sin egen verksamhet. Samtidigt undertecknar HKScan och dess internationella samarbetspartner JSR Genetics i UK ett LOI (Letter of Intent) om utökat samarbete för att fortsätta utveckla NG Hampshire genetiken både till den svenska och internationella marknaden.

- Både avtalet och partnerskapet med JSR Genetics ger oss tillgång till internationell genetisk kompetens och ännu bättre möjligheter att fortsätta utvecklingen med konsumenten i fokus samtidigt som vi ger våra uppfödare utmärkta förutsättningarna för god djurhållning och lönsam grisproduktion”, berättar Torbjörn Lithell. ”NG Hampshire är den genetiska grunden i det välkända svenska grisköttet Scan Piggham som vunnit gastronomisk utmärkelse för sina goda egenskaper. HKScan ser utvecklingen som en långsiktig investering i framtiden, vilket kommer att ge nytta till alla parterna, fortsätter Lithell. Utvecklingen av HKScans Rapsgris-koncept, som idag finns både in Sverige och i Finland, är ett annat välkänt och framgångsrikt exempel av koncernens strategiska produktutvecklingsarbete.     

Det är under 40 års intensivt avelsarbete som den svenska NG Hampshire genetiken utvecklats med fokus på smak. Det finns även flertalet forskningsstudier gjorda av Bl.a. DMRI (Danish Meat Resarch Institute) som vetenskapligt bekräftar att NG Hampshire ger ett mörare och saftigare griskött. Den bättre köttkvaliteten är kopplad till en särskild gen som under lång tid naturligt avlats fram.

Sedan början av 2000-talet säljs griskött baserat på NG Hampshire genetik i den brittiska butikskedjan Sainsbury som deras bästa premiumkött. Nu flyttar genetiken ut på brittiska landsbygden då allt fler djurproducenter inser de positiva värden med den svenska faderrasen NG Hampshire som ger friska, sunda djur med god tillväxt och foderförbrukning.

Mediekontakter:
Torbjörn Lithell, VP Animal Sourcing, HKScan Sweden, tfn: 070-662 68 89
Sara Hoff, VP Communication, HKScan Sweden, tfn: 070-548 41 78
Mediejour, tfn: 08-725 85 10

Scan är mycket glada att kunna visa att vi nu har minskat vår klimatpåverkan med 36 % sedan år 2003. Trots att vi kommit långt finns det fortfarande mycket kvar att göra, både internt i företaget och tillsammans med våra leverantörer, utmaningar som vi ser fram emot att arbeta vidare med.

Ett urdrag ur Scans klimatbokslut finner ni nedan, klimatbokslutet i sin helhet hittar ni under länken ovan.

För 2012 års klimatbokslut har Scan breddat scope 3 till att också innefatta kyl- och frystransporter, förpackningsmaterial, egen avfallshantering och hantering av förpackningsavfall hos slutkonsument. Dessa områden ingår inte i klimatmålet men man arbetar med att minska påverkan från transporter genom kortare körsträckor och ökad fyllningsgrad, liksom utbildning i eco-driving och ökad andel förnyelsebara drivmedel. Materialförbrukningen minskas bland annat genom att ta fram mindre materialkrävande förpackningar och mängd avfall går ner genom minskad materialanvändning och ökad återvinning.

Genom energikartläggning och kontinuerligt förbättringsarbete har Scan genomfört energieffektiviseringar och även gjort större insatser inom belysningsområdet. Under året har vi arbetat med att hitta fler förnyelsebara energikällor, tyvärr har Scan även tagit ett steg tillbaka då det inte längre finns tillgång till biogas för en av deras anläggningar. Scan arbetar löpande med att informera och utbilda medarbetarna för att skapa engagemang och kunskap om hur var och en kan påverka förbrukning av resurser och bidra med kreativa lösningar. Som ett exempel går varje medarbetare årligen igenom miljöaspekter i dialog med sin chef.

Ytterfilé av gris är en urbenad kotlett som är skuren på längden tre eller fyra gånger vilket ger den en filélik form. Köttet är detsamma som kotlett men formen gör att den faktiskt får andra tillagningsegenskaper än exempelvis en bitskuren kotlett. På samma sätt som en bitskuren kotlett har andra egenskaper än en skivad. Ytterfilé används ibland även på nöt (längdskuren biff) och kalv (motsv. kotlett) samt för lamm. Lammytterfilén även har blivit det vedertagna namnet för benfri lammkotlett och ett sätt att definiera att den just är benfri.

Svenska Akademiens Ordbok beskriver ordet filé så här:

4) i sht kok. o. slakt. (långt o. smal t) benfritt köttparti (äv. av fisk); särsk. om vart särskilt av de långsmala köttpartier som ligga utmed ryggraden på vissa slaktdjur; vanl. bl. om de båda som ligga innanför bakre delen av ryggraden. SJÖBERG Singstock 63 (1832). STURZEN-BECKER 1: 184 (1881). (Svin)Filén stekes hel l. i små kotletter. HemKokb. 420 (1915). 2NF (1907). jfr FISK-, INNER-, OX-,SVIN-, YTTER-FILÉ.

Är det här något nytt med olika namn på samma köttdetaljer? Har tillverkarna blivit påhittigare på senare år? Knappast. Här följer en rad exempel på styckdetaljer som fått nya namn genom åren, vissa är över hundra år gamla.

Fransyska – Fransyska kallades tidigare för ländstek eller plomma. Namnet fransyska kommer från en maträtt ”Fransysk stek” som publicerades av en matjournalist i början av 1900-talet.

Entrecote – Kallades tidigare för högrev (högrev kallades då tjockrev). Det franska namnet entrecote lät förmodligen betydligt finare.

Fläskhare – Fläskhare är precis som ytterfilé ett annat ord för renskuren kotlett och dyker fortfarande upp än i dag.

Skinkrostbiff – Kallades tidigare för förbit eller kort och gott skinkstek. I dag vill vi gärna skilja på de olika detaljerna även i skinkan och tar mer vedertagna namn från nötstyckningen.

Bog (nöt) – Kallas med ben även för märgpipa, ett namn som hängt kvar och som ibland även ges benfri bog. Vilket som kom först här är svårt att säga men bog är det mest använda namnet i dag.

Rostas – Rostas är en filélik muskel som styckas ur rostbiffen. Kallas också luffarfilé. Namnet Rostas kommer från just rostbiff och accessorius som är det latinska namnet på själva muskeln.

Fläskkarré – Hette förr grishals, ett namn som fortfarande används i södra Sverige. Franskans carré (som betyder fyrkant) lät förmodligen även det finare.

Slaktarbiff – Ett annat namn på njurtapp, en detalj som blivit trendig det senaste året. Det intressanta här är att vi får önskemål om att kalla det just för slaktarbiff istället för njurtapp eftersom njurtapp för tankarna till innanmat. 

Sist men inte minst kan man vara med och tävla om varucheckar och boken lilla köttguiden samt tre fina grillar från Landmann. Allt man behöver göra är att svara rätt på åtta frågor och skicka in en motivering så är man med och tävlar.

Bli en mästare vid grillen >

För att samordna det kommande provtagningsarbetet på gårdarna har Jordbruksverket inrättat en ledningscentral utanför Uppsala. Den kommer att vara i drift från idag, måndag.

 Om salmonellautbrott sker på en gård får vi snabbt besked från Jordbruksverket att alla djur från gården är spärrad för leverans. Vi spärrar samtidigt leverantören i vårt anmälningssystem så att inte djur ska anmälas av misstag från den aktuella gården. På gården provtas alla nötkreatur med misstänk salmonella individuellt av Jordbruksverket, när det gäller grisar och lamm så tas proven i boxen. Analyser av provsvarer, som görs av SVA, bedömer sedan om slakt med särskild provtagning är möjlig utifrån smittrycket på gården. Samtidigt bedömer och godkänner Livsmedelsverket våra HACCP-planer och rutiner för att få slakta djur från den aktuella spärrade gården. Även godkännande från Jordbruksverket krävs.

 I vår produktion planeras alltid djuren in sist på dagen och slaktar sedan enligt våra specifika salmonellarutiner. Vi har en särskild HACCP för salmonellaslakt. Alla djuren provtas, både med svabbar för att kontrollera slakthygien men vi analyserar också lymfknutor för att kontrollera eventuell sjukdom hos varje djur. Slaktkropparna hänger i karantän tills vi fått provsvar. Vid negativa analyssvar används köttet normalt, men om salmonella påvisats kasseras den slaktkroppen plus de som hänger framför och bakom för att säkra för eventuell korskontamination. Extra rengöring av lokaler och utrustning efter avslutad slakt och provtagning av miljön på svårstädade ställen. I övrigt följer vi de anvisningar vi får från våra myndigheter.

 I det aktuella fallet är status för tillfället att utredning pågår av Jordbruksverket över vilka gårdar som fått leveranser av misstänkt smittat foder.  När detta är klart kommer Jordbruksverket att fatta vidare beslut om eventuell provtagning och/ eller spärr av gårdarna.

Vi väntar på besked för att se vilka av våra leverantörer som är drabbade och vidtar därefter direkt de åtgärder som behövs.

Inledningsvis kommer vi att visa hur korven blir till med bilder från produktionen. Vill du ha din Bullensbild publicerad via Bullens Instagramkonto är det bara att mejla bilden till blogg@hkscan.se så lägger vi upp den.

För dig som vill ha mer vill jag tipsa om hashtaggarna #bullens och #pilsnerkorv, fullspäckade med Bullensälskarnas egna bilder.