Inlägg märkta ‘Djuromsorg’

15 mars, 2010

Certifiering av grisar

Idag har svenska slakterinäringen informerat media om en gemensam certifiering av grisgårdar. Syftet är att tydliggöra svensk djuromsorgs höga kvalitet. Att ge ett ”kvitto” för producenterna som visar att de upprätthåller djurskyddskraven. Vårt förtroende hos kunder och konsumenter är viktigt. Certifieringen innebär att en oberoende part granskar att djuromsorgen efterlevs. Certifieringen blir obligatorisk för konventionell grisuppfödning och för att kunna leverera djur till slakterierna.

God djuromsorg är ett av det viktigaste svenska mervärdet när vi köper svenskt kött. Certifieringne ska visa att vi tar det på allvar. Standarden för certifieringen är Sigill Kvalitetssystem AB.

Vill du ha mer fakta om certifieringen gå in på www.scan.se /press.

Den lantbrukare som avser att leverera grisar till något slakteri i Sverige måste senast den första augusti 2010 vara anslutet till certifieringssystemet. Om detta inte är gjort kommer inget slakteri att ta emot djuren från hans gård. Eftersom samtliga slakterier är med i systemet innebär detta att den som vill syssla med grisuppfödning i Sverige måste vara ansluten.

I SvD har vi i helgen kunnat läsa att det kommer in nöt- och lammkött till Sverige från djur som slaktats utan föregående bedövning. Detta kött säljs utan att kunderna får veta hur djuren behandlats vid slakt.

Att inte bedöva djuret före avblodning är ett fruktansvärt djurplågeri. Det spelar ingen roll om man har en skarp kniv eller inte, djuret lider under en lång stund i alla fall. Man måste dessutom fixera djuret på ett plågsamt sätt för att kunna lägga snittet, vilket ytterligare bidrar till lidandet.

Vid alla kontrollslakterier i Sverige bedövas djuren vid slakt. Detta är en grundbult i slaktverksamheten och kontrolleras såväl via företagens egenkontrollprogram som av Livsmedelsverkets veterinärer. Alla djur bedövas momentant med bult eller el innan några som helst andra åtgärder får vidtas. När det gäller bedövningen av djur accepteras inga avsteg utan alla djur skall bedövas på rätt sätt.

Vill man inte äta kött från djur som slaktats utan föregående bedövning finns det egentligen bara ett råd att ge; Ät svenskt kött.

Vill du dessutom vara säker på att köttet är svenskt skall du välja kött från oss på Scan.  Scan = alltid svenkt kött.

18 januari, 2010

Scan är emot belgisk blå

I Sverige har vi en branschöverenskommelse gällande nötkött att inte godta rasen belgisk blå. Scan tycker det är viktigt att följa branschöverenskommelsen. Konsumenterna måste kunna lita på att kött från Scan inte kommer från rasen belgisk blå. Vi jobbar hårt med vår djuromsorg och därför godtar vi inte denna ras. 

För att säkerställa att den följs får våra leverantörer skriva under en djurägarförsäkran och vid varje leverans av djur skriva under ett intyg som garanterar att djuren inte är av rasen belgisk blå.

Som jag tidigare bloggat om kommer hela slakteibranchen införa ett system med oberoende tredjepartscertifiering av grisgårdarna. Systemet sätts nu i drift och de första certifieringarna på gårdsnivå kommer att göras i mars 2010.
Systemet kommer att komplettera samhällets övriga kontroller av de djurhållande gårdarna och skall ses som branchens eget verktyg för att säkra djuromsorgen. För att få en rättvisande bild av tillståndet på gårdarna kommer kontrollbesöken att göras oanmälda. Detta är ett krav som delas av såväl branchen som kunder och lantbrukare.

När de cirka 2000 grisuppfödarna är certifierade kommer vi att gå vidare med tredjepartscertifiering av våra nöt- och lammuppfödare. Detta är ett i volym betydligt större arbete och kommer att startas så snart det finns revisionskapacitet tillgänglig.

För såväl djuromsorg som köttkvalitet är det av högsta vikt att djuren har det så bra det går både under transport och den tid de tillbringar i stallet vid våra anläggningar. Vi arbetar därför ständigt med att förbättra miljön i våra stallar.
Till exempel har vi bytt ut det tidigare betonggolvet mot fjädrande gummimattor i flera av våra stallar. Detta medför en tystare och lugnare miljö, renare djur samt en bättre komfort för djuren samt en minskad halkrisk. I Sverige har vi dessutom en gräns när det gäller buller i stallarna på 75 dB som vi klarar bland annat genom att lägga in ljudabsorberande material i väggar, tak samt på boxar och i drivgångar.

Oavsett hur mycket man lägger ned i lokaler och utrustning så är det till sist vi människor som påverkar hur djuren har det. Alla som hanterar levande djur på slakterierna har bedömts som lämpliga och genomgått en specialutbildning om djurhantering, lagar, djurens sinnesfysiologi, beteende mm innan de får påbörja en prövotid i stallet. Om de därefter blir godkända både i ett teoretiskt prov samt under praktiken blir de certifierade och får arbeta med levande djur. Deras lämplighet bedöms löpande och de får inte dra på sig några anmärkningar för att få fortsätta arbeta med levande djur.

Som säkert alla vet så kommer hela branschen att införa en gemensam och oberoende tredjepartcerifiering av de gårdar som skall leverera grisar för slakterierna. Certifieringen bidrar, tillsammans med andra kontrollåtgärder, att säkra standarden på gårdarna.
Att kontrollerna utförs av en oberoende tredje part garanterar att inga ovidkommande hänsyn tas i bedömningen utan att man strikt går efter de fastställda kraven. De revisorer som genomför kontrollerna är inte anställda av något av slakteriföretagen eller av något dotterbolag till dessa.

För närvarande finns det i Sverige tre företag som är ackrediterade av Swedac för att genomföra grundcertifiering av grisgårdar. Dessa företag är Semko Intertek Certification AB, SMAK samt Aranea, vilka är de företag som bland annat certifierar Krav- och ekologisk produktion. Förhoppningsvis kommer det att tillkomma fler ackrediterade certifieringsföretag framöver så att kontrollerna kan spridas på fler utförare.

Gårdarna skall vara anslutna till certifieringssystemet i början av 2010. Så snart vi fastställt den exakta tidplanen för certifieringsarbetet kommer ytterligare information att lämnas. Ingen, varken lantbrukare eller konsument, skall behöva undra över vilka krav som gäller och hur de kontrolleras.

Jag tycker att det är bra att vi har fått så mycket kommentarer på vår blogg och att frågorna engagerar så många. Många ställer frågor hur vi kan säkra den svenska djuromsorgen och här kommer en kort sammanfattning av de olika krav vi ställer på våra leverantörer. Dessa krav måste vara uppfyllda för att de ska kunna leverera djur till oss. (Specifika fakta såsom ytkrav, miniminivåer, bullernivåer eller dylikt finns för respektive punkt).

  • Behandla grisar väl 
  • Se till grisar varje dag
  • Djuren måste kunna röra sig fritt
  • Driv djur rätt på rätt sätt
  • Håll rent omkring dina djur
  • Anpassa stallavdelningarna efter uppfödningssättet
  • Djuren får inte skada sig på inredningen
  • Alla djur ska kunna ligga samtidigt på en torr plats
  • Strömedel ska vara av lämplig typ och av god kvalitet
  • Stallgolvet ska vara jämnt och halksäkert
  • Stallet ska ha fönster och belysning
  • Ta alltid hand om sjuka djur i en sjukbox.
  • Stallets klimat ska anpassas till djuren
  • Planera och anpassa utgödslingssystem efter stallet. Minimikrav finns.
  • Det finns olika krav på luftfuktighet beroende på stallets isolering
  • Buller i stallet får inte påverka djuren
  • Det ska finnas en plan för hur du ska sköta djuren vid ett elavbrott
  • Det ska finnas ett larm i stallet som varnar om ventilationen är trasig
  • Du ska kunna rädda dina djur vid en brand

I många kommentarer i bloggen ser vi frågor om hur vi säkerställer att vi har en god djuromsorg. Vår miljö- och djuromsorgschef kommer under dagen att komma med ett inlägg hur vi och branschen säkrar upp kontrollerna som kommer att ske via tredje parts certifiering.

Nu har Scan och Svenska djurhälsovården besökt över 40 gårdar som har kontrakt med Scan och som varit med på den så kallade listan över gårdar som har anklagats för djurvanvård. I onsdags förra veckan tog Scan beslut att stänga av gårdarna tills de var kontrollerade och att vi med egna, och med veterinärs, ögon checkat att det står rätt till med djuromsorgen på gårdarna. Resultatet innebär att stoppet av slaktfärdiga djur nu är borttaget. Några har fått anmärkningar på ventilationen och av mer teknisk art, som naturligtvis måste åtgärdas.

Effekten av mediernas rapportering har ökat fokus på en viktig fråga som säkerligen innebär en hel del ”skärpning i leden” och det är ju bra. Det visar också att reglerna för djurhållning följs på de här gårdarna.

 Margareta Thorgren

30 november, 2009

En gris värde

Igår när jag var i affären och handlade mat hade butiken provsmakning på en ny sorts julskinka som var toppad med senap. Jag var framme och provsmakade och kunde inte låta bli att fråga demotjejen hur dagens reaktioner varit kring julskinka. Jo, hon kunde bekräfta att reaktionerna hade varit rätt många. Det som var anmärkningsvärt var att de flesta hade kommenterat priset. ”19.90 var för dyrt” det var en av de vanligaste kommentarerna. Intressant sa jag och gick vidare.

Förra veckans medieförmedling om vanvårdade grisar har väckt stor uppståndelse och självklart reagerar jag lika negativt som alla andra. Klart grisar, djur alla levande varelser ska ha det bra. De djur som är sjuka (för det kan vi inte komma ifrån att även grisar blir) ska få den vård och den behandling som krävs. De få gårdar som inte arbetar för god djuromsorg ska bort ur systemet. Det ska vår nya tredjepartcertifiering se till. Det som jag tycker är tråkigt är att våra svenska köttproducenter blivit ihopbuntade och dras alla över en kam. Jag vet att de allra flesta leverantörer till oss har fantastiska gårdar och arbetar sitt yttersta för djuromsorgen och sitt företag. Idag mår de jättedåligt och känner sig ifrågasatta. Vi måste stötta den svenska bonden om vi vill ha svenskt kött kvar i butikerna – grisen har ett värde och det måste få kosta.

P.S. Kul att du läser Scanbloggen. Den har premiär idag. Det är viktigt med öppenhet, transparens och dialog. Vi kommer att komma med nya inlägg i princip varje dag. Särskilt nu när ovan debatt är på tapeten.

Margareta Thorgren, kommunikationsdirektör, Scan AB