Inlägg märkta ‘Kött & charkkunskap’

Den 11 oktober anordnades seminarium om salt hos SIK institutet för livsmedel och bioteknik i Göteborg. Att för stort saltintag påverkar hälsan negativt är känt och i dag äter vi ungefär dubbelt så mycket salt per person som vi borde och chark är en produktgrupp med relativt hög salthalt.

Salt har framförallt tre viktiga funktioner vid livsmedelstillverkning: smak, struktur och konservering. Salt smak viktig men salt förstärker också andra smaker. Det krävs ganska lite salt för att den totala smakupplevelsen skall förändras drastiskt vilket blir tydligt om man till exempel äter en kokt potatis utan och sedan med lite salt.

Inom charktillverkning är det framförallt de andra två funktionerna som påverkas mest av saltet. Salt påverkar proteinstrukturen och förbättrar köttets vattenhållande förmåga. Produkten blir saftigare och man får ett minskat svinn vid tillagning. Saltet har också en viktig konserverande funktion framförallt genom sin sänkning av den så kallade vattenaktiviteten. Vattenaktiviteten är ett mått på mängden tillgängligt vatten och en sänkning avdödar bakterier och hämmar ytterligare tillväxt.

Det är inte saltet ensamt som påverkar alla dessa funktioner. Det finns många samspelande faktorer som exempelvis pH, lagringstemperatur, förpackningsteknik och tillsatser. Tillsatser som smakförstärkare, polyfosfater och konserveringsmedel kan alla ersätta delar av saltets funktion men fler tillsatser är knappast något som svenska konsumenter efterfrågar i dag. Problemet blir därför att kunna sänka salthalten och samtidigt leverera en god och säker produkt.

Forskning pågår på många håll, det är inte bara charkproducenter som har problem att lösa. Bröd och ost är andra produkter där saltet spelar en stor roll. Vi får se vilka lösningar man kommer fram till. Att man bör minska salthalten är de flesta överens om. Frågan är bara hur?

10 juni, 2011

Varför hög temperatur?

När man steker helt kött i bit är låg temperatur att föredra vilket jag beskrev i ett inlägg för ett par veckor sedan. När man steker skivor i stekpanna är det precis tvärt om. Då vill man ha så hög temperatur som möjligt. Varför?

När man steker kött i stekpanna sker den så kallade Maillardreaktionen på ytan. Rent kemiskt så sker en reaktion mellan reducerande sockerarter och aminosyror. Det som händer är att köttet får en brun yta och det bildas en massa substanser som ger köttet angenäm smak och lukt. Det är faktiskt samma reaktion som sker exempelvis när man bakar eller rostar bröd och som ger brödet en gyllenbrun yta. Det är också därför man bör bryna kött innan det steks i ugn eller i gryta, det blir helt enkelt godare.

Förutom hög temperatur finns ett antal faktorer som är viktiga att tänka på. Man ska vara noga med att inte lägga för mycket åt gången eftersom köttet kyler ner pannan, max 2/3 av ytan bör täckas. Köttet bör dessutom inte vara för kallt, plocka fram det minst en halvtimme innan stekning. Torka också av köttet innan eftersom en blöt yta gör det svårare att få en fin stekyta.

Vad man steker i är också viktigt. Gjutjärn håller värmen bättre än non-stick men non-stick är många gånger smidigare att använda. Var extra noga med temperatur och att inte fylla pannan för mycket när du använder en panna med non-stickbeläggning.

En blandning av smör och rapsolja är bra fett att steka i eftersom rapsoljan klarar höga temperaturer och smöret ger en god smak. Låt fettet bubbla klart och ”tystna” innan du lägger i köttet, då har det blivit tillräckligt varmt.

Det har under de senaste åren pratats mycket om att kött skall tillagas i låg temperatur. Köttet skall stekas i en ugn som håller 100-125°C eller ännu lägre och på grillen skall det ligga länge och med indirekt värme.

Varför är det då så viktigt att laga på låg temperatur?

När man värmer kött börjar dess proteiner att denaturera. Det innebär att proteinernas löslighet minskar (köttet blir fastare) och att den vattenhållande förmågan försämras. Kött består naturligt av ca 75 % vatten och det mesta av detta vatten är bundet i proteinstrukturen.

Redan vid 40°C börjar vissa proteiner att förändras och muskelfibrerna drar ihop sig. Det innebär att vattnet pressas ut till andra delar av muskeln. När temperaturen nått 60°C har muskelfibrernas volym minskat till hälften. För mört kött är detta den optimala innertemperaturen. Köttets fibrer har stelnat samtidigt som vätskan stannar kvar i köttet.

Vid 70°C börjar bindväven att lösa upp sig och då rinner vattnet ur muskeln och köttet upplevs som torrt. Målet är att uppnå en så jämn temperaturhöjning som möjligt men om ugnen håller 175°C är risken att det går för fort. Då blir de yttre delarna varma för snabbt, köttet blir ojämnt stekt och släpper mer vätska.

Hårdare detaljer måste stekas längre så att bindväven mjuknar och görs detta för snabbt och för hårt tappar köttet mycket vätska och upplevs som mycket torrt. Detta är också anledningen till att man bör sjuda en gryta och inte låta den stormkoka. Tjälknul och långkokt BBQ-bringa är ett utmärkta exempel på hur tid och låg temperatur gör att hårdare detaljer blir mycket möra och saftiga.

Bogrullen sitter vid bogbladet långt fram på djuret och är en detalj med fin form och smak. Bogrullen är inte lika hård som rullen som sitter baktill på djuret och går faktiskt bra att skiva och steka i panna som en enklare biff om köttet mörats ordentligt. Bogrulle heter halsfilet på tyska och chuck tender på engelska. Det sistnämnda är ett bra sökord om man letar efter recept.

Bogrullen är mycket användbar som en liten nötstek, långsamt stekt på låg temperatur. Man kan också steka köttet i ett foliepaket tillsammans med det som skall serveras till, precis som med fisk. Här följer ett recept hämtat från den amerikanska södern med pulverlöksoppa som en lite annorlunda krydda.

1 bogrulle, ca 750 g (eller annan nötstek i ungefär samma vikt)

1 påse pulverlöksoppa

3 morötter i stavar

2 stjälkar selleri i stavar

4 medelstora potatisar, klyftade

3 vitlöksklyftor, hackade

2 msk smör

1 msk paprikapulver

1 dl vatten

salt och peppar

Bryn köttet runt om i stekpanna, salta och peppra. Ta en rejäl bit aluminiumfolie och placera över en ugnsfast form. Lägg ner det brynta köttet och strö över löksoppan. Lägg i grönsakerna, klicka över smöret och strö över paprikan. Ta några tag med pepparkvarnen över alltihop och häll på vattnet.

Baka i ugn i 125°C i 2-3 timmar eller tills köttet går att sticka igenom utan större motstånd med en provsticka. Låt köttet vila 20 min innan tranchering.

Charlottensteken är en trevlig nötdetalj med relativt grova köttfibrer och mycket smak. Steken styckas ur rostbiffkappan och sitter således bakpå djuret efter biffraden. Charlottenstekens köttfibrer går lite snett vilket tydligt ses på bilden. Man måste därför se till att skära köttet på rätt sätt över fibrerna vilket inte blir helt logiskt med tanke på detaljens form.

Charlottenstek går utmärkt att grilla hel, på låg temperatur. Man kan låta köttets smak tala för sig själv och enbart krydda med salt och peppar eller krydda med rubbing och pensla på med glaze för att få lite extra smak. Det är också en detalj som går bra att steka på låg temperatur i ugnen som en rostbiff. Recepten nedan passar bra till charlottenstek men också till annat nötkött.

Att gnida in med

2 msk rosmarin

3 msk vitlökspulver

4 msk lökpulver

1 msk örtsalt

2 msk oregano

1 msk timjan

1 msk torkad persilja

1 msk chiliflagor

1 msk svartpeppar

1 msk farinsocker

2 msk flingsalt

Blanda ingredienserna väl och gnid in köttet precis innan det läggs på grillen.

Att pensla på

1 msk farinsocker

1 tsk chiliflagor

1 vitlöksklyfta, pressad

1 dl öl (favoriten)

3 msk vinäger (vitvin eller äppelcider)

2 msk worchestershiresås

1 msk dijonsenap

Blanda ingredienserna väl, pensla på köttet regelbundet under tiden det grillas. Grilla till önskad innertemperatur och låt vila minst 20 min innan du skär upp det. Skär i tunna skivor.

Charlottenstek redo för grillen

Om du letar recept på spetsbringa eller bringspets hittar du förmodligen mest recept till rimmad bringa. Om du däremot söker på det engelska namnet brisket finns det en uppsjö. I USA är brisket en populär detalj och det finns många roliga recept tillgängliga på nätet.

Spetsbringan är den främre delen på bringan och är en detalj med grova muskeltrådar. Köttet är mycket smakrikt och ännu mer smak får det om man lämnar lite talg. På grund av köttets hårdhet kräver det en del vid tillagning och då främst tid. Det är dock värt all möda för resultatet av receptet nedan blir ett kött så mört att går att dela med sked. Som bonus får du nästan en liter god fond att spara till nästa gryt- eller såskok. Naturligtvis kan man variera både marinad och sås efter eget tycke och smak.

Receptet inleds med orden: ”Rom byggdes inte på en dag och det gör inte denna fantastiska bringa heller. Marinerad en dag och sedan kokt långsamt ännu en, när du är färdig har du lagt ner mer tid på detta kött än vad du gör med de flesta av dina släktingar. Märk väl, dina släktingar är garanterat inte så här delikata.”

Långkokt BBQ-bringa (6-8 portioner)

Ca 2,7 kg spetsbringa

Marinad:

6 msk Worcerstershiresås

2 msk chilipulver

4 lagerblad

4 pressade vitlöksklyftor

2 tsk sellerisalt eller örtsalt

2 tsk peppar

2 tsk liquid smoke

drygt 1 dl oxbujong

Sås:

4 msk olja

2 hackad lökar

4 pressade vitlöksklyftor

4 dl ketchup

2 dl sirap

1 dl äppelcidervinäger

4 tsk chilipulver

1 tsk senapspulver

Blanda allt till marinaden utom buljongen, lägg köttet i en påse, häll på marinaden och marinera i kylskåp över natt.

Placera kött och marinad en i gryta. Värm en stekpanna och bryn köttet i smör på båda sidor, lägg tillbaks i grytan och häll över buljong. Häll på buljong, sätt på locket och ställ in i en ugn som håller ca 100°C. Låt köttet stå ungefär åtta timmar. Gör något annat under tiden, påta i trädgården eller spela fotboll. Titta till det lite då och då och kolla så att inte vätskan börjar koka och att locket sitter på ordentligt (köttet kan resa sig en aning under tillagning).

Efter åtta timmar: Lyft upp köttet och lägg det i en ugnsfast form. Sila av buljongen och spara. Värm olja och fräs löken långsamt i ca 6 min, lägg i vitlök och fräs i 1 min. Häll i resterande ingredienser samt 1 dl av buljongen. Häll såsen över köttet, värm eventuellt i ugn om köttet hunnit kallna. Servera med till exempel ugnsrostad potatis.

25 februari, 2011

Kamben – gott att grilla

Värmande grytor i all ära men det är kanske dags att se bortom denna långa vinter och börja planera för sommarens grillfester istället?

Kamben är en detalj som vi i Sverige har börjat få upp ögonen för de senaste åren. Fortfarande går en mycket stor del av kambenen på export till USA där man fullkomligt älskar dem.

Kambenet sitter längs med kotlettraden och är köttigare än de tunna revbenen som sitter längre ner mot sidan. Eftersom de sitter längs med kotletten är köttet mört och saftigt och kan antingen grillas som de är eller förkokas innan grillning. Kamben finns att få tag på färdigmarinerade och sous vide (kokade) men hittar du okryddade är det tacksamt att smaksätta med dina egna favoritkryddor eller marinader.

Vill du se hur en kotlettrad benas ur och därmed var kambenen sitter, tryck här. 

11 februari, 2011

Den fullständiga korfboken

”Det kött och fläsk som man ämnar anwända till korfberedning, måste wara från ett ordentligt slagtadt djur, wäl sönderhugget och fritt från benskärfwor.”

Så inleds boken med den något otympliga titeln Den fullständiga korfboken eller tillförlitliga anvisningar att tillwerka alla sorters korf och medwurst, efter tysk, fransk och swensk metod jemte recept öfwer den hittills hemlighållna tilllagningen af Den tyska ärtkorfwen; även som anwisningar för saltning, förwaring och rökning af korf och dertill nödwändiga materialer, m .m., bearbetning efter M. Weintz, slagtare och korffabrikant i Neustadt a. d. Haardt, samt flere.”

Boken är tryckt 1871 och är en handbok i korvtillverkning och kötthantering. Boken inleds med rubrikerna:

”1. Tarmarnas rengöring”. Ett stycke om tillverkning av fjälster. En process som i princip är oförändrad i dag även om man nuförtiden har hjälp av maskiner.

 ”2. Erfarenhetsrön angående rått kötts hållbarhet”. Denna del handlar om de saker som påverkar köttets kvalitet i allt från årstid, väderlek och slakt. Väderlek och årstid har mindre påverkan nuförtiden men hur djuret behandlas innan och efter slakt och den betydelse det har för köttets kvalitet var något man visste redan då.

”3. Förwaringsmedel för rått kött”. Tar upp olika metoder att förvara och konservera kött. I dag röker, torkar och saltar vi mest för smakens skull men då var det mycket viktigt för att kunna ta tillvara på köttet så att det skulle hålla mer än bara några få dagar. 

Efter det inledande kapitlet följer ett stort antal korvrecept indelade i tre kategorier. Tyska, franska och svenska. Recepten är absolut användbara än i dag men man måste först översätta gamla mått som skålpund och ort. Gör man sig det omaket kan dock tillverka korvar som ”Bräckkorf med tryffel”, ”Bräckkorf med champagne” eller varför inte den hemlighetsfulla ”Tyska Ärtkorfen?

Vill du läsa hela boken finns den i pdf-format på Norrköpings biblioteks hemsida ur den så kallade Finspongssamlingen. Följ bara denna länk. Trevlig läsning.

Flanksteken är en detalj som styckas ur kålappen som sitter på bakre halvan av nötdjurets sida. Flanksteken är relativt grovtrådig och har mycket smak. Den går utmärkt att grilla eller steka hel och tack vare den platta formen är den ganska lättlagad och går ganska snabbt att steka. Gott är att krydda steken med enbart salt och ordentligt med svartpeppar men man kan också smaksätta med marinad eller glaze. Det är viktigt att man tittar hur muskeltrådarna går innan man börjar skära upp köttet. Skär rakt över trådarna och snedställ kniven något så blir skivorna som mörast.

Vill du se var flanksteken sitter och hur man styckar ut den finns en film på Svenskt kötts hemsida här.  

Hjärtat är en muskel med ganska speciell, lite järnaktig smak och lämpar sig bra att steka, grilla eller som ingrediens i en gryta. Tillagar man det för länge kan konsistensen bli lite gummiaktig så håll lite koll. Det går det utmärkt att marinera hjärtat innan stekpannan eller grillen i till exempel olivolja, vitlök och örter. I en mustig gryta är hjärtat utmärkt för sig självt eller som utfyllnad bredvid det andra köttet.

Storleken skiljer sig ganska mycket beroende på djurslag, nöthjärtat är stort som en handboll och lämpar sig bäst i skivor eller som tärningar i en gryta medan lamm- och grishjärtat är betydligt mindre och fungerar bra hela eller halva. Innan tillagning är det bra om man rensar hjärtat från eventuellt levrat blod, blodkärl, klaffar och liknande.

Vill man göra något lite mer avancerat men ändå ganska enkelt är det mycket gott att röka hjärta. Röklådor som vanligen används till fisk går utmärkt att använda och resultatet blir mycket bra. Gör så här:

Koka en saltlake på 1 liter vatten, 1 ¼ dl salt och 1 ½ msk socker. Kyl sedan ner laken. Rensa hjärtat (vi använde oss av lammhjärta) och dela eventuellt i halvor. Låt ligga i laken över natten.

Lägg ett lager rökspån i botten på lågan och gärna någon torkad ört till exempel rosmarin. Torka av hjärtat och lägg på gallret. Rök i ca 10 minuter (längre om det är en konventionell rök) eller till en innertemp på ca 65°C. Rökt hjärta passar bra som en förrätt, kallskuret på en buffé eller som pålägg.