Inlägg märkta ‘svenskt kött’

På den gamla goda tiden rimmade man kött och fisk för att konservera maten så att den höll sig längre. Att rimma innebar tidigare att man bland annat gned in köttet med salt och socker, vilket påverkade smaken åt det salta hållet. Både salt och socker har konserverande egenskaper som förhindrar bakterietillväxt.

Idag används små mängder nitritsalt för att säkerställa att livsmedlessäkerheten hålls på en mycket hög nivå. Saltets egenskaper i skinkan i kombination med rätt temperatur gör att hållbarheten och livsmedelssäkerheten hålls på en stabil hög nivå. Och just hög säkerhet är något vi på Scan är väl kända för, men det utesluter inte att vi hela tiden jobbar för att minska bland annat salthalten i våra produkter. Med anpassade lägre temperatur till optimala 4-5 grader även i butikerna kyldiskar och hemma i våra kylskåpen skulle vi ha ännu större potential att sänka nivåerna på salt och nitrit utan negativ påverka livsmedelssäkerheten. Det är bara i Sverige och i Albanien som rekommendationen på höga 8 grader i kyldiskar och kylskåpet ligger kvar, medan resten av Europa redan har lägre temperaturer.

Hos oss på Scan sker rimningen av julskinka på ett betydlig modernare sätt än att vi gnider in köttet för hand. Hos oss sker rimningen istället med hjälp av en maskin som fördelar skinklake jämt i köttet med hjälp av små nålar som sticks in i köttet. Med denna metod säkerställer vi exakt rätt mängd rimning i förhållande till receptet och i kombination med den efterföljande tumlingen får vi en julskinka med jämn smak och färg. Vår skinklake är traditionell och består enbart av vatten, salt, druvsocker och askorbat (C-vitamin).

När vi startar en ny omgång julskinkedetaljer som ska rimmas, görs först en provkörning med tre detaljer som vägs och kontrolleras. Om allt är ok, körs sedan resten enligt samma inställning. Är det för lite eller för mycket skinklake justeras maskinen så att receptet, rätt mängd skinklake i förhållande till köttets vikt, efterföljs. Receptet på de olika julskinkorna vi tillverkar varierar men har samma ingredienser. Eftersom de olika styckningsdetaljerna tar till sig olika mycket vätska och salt vid rimningen, men även genom att varje djur är unikt, är denna process enkel på pappret men svårare i verkligheten.

Det är rimningsprocessen som påverkar variationen av mängden skinkspad, vid vår tillagning av julskinkorna senare i processen. Genom att rimningen sker på ett korrekt sätt kommer andelen skinkspad att hamna på ca 16-22 procent per förpackning. Andelen skinkspad varierar, som jag nämnt tidigare, på grund av att varje skinka är unik i fettsammansättning, ph, struktur, men även genom att varje enskild detalj är speciell (läs om skinkans olika delar här…). Det är också därför det är mycket svårt att förutse exakt mängd skinkspad i förväg och att vi skriver ett cirkavärde på våra förpackningar. Vis av erfarenhet och genom våra veckovisa mätningar de senaste tio åren vet jag att snittet för de 1,5 miljoner julskinkor vi tillverkar årligen är ca 18 procent procent. Ett riktvärde som vi också också skriver på våra förpackningar.

6 december, 2012

Alla får en unik julskinka

Gästbloggare: Scans mästare på chark, Johan Pihl

Det är en minskande tillgång på svensk råvara till följd att den svenska produktionen av djur minskar. Bara i år har primärproduktionen minskat med ca tio procent på både nöt och gris. Det är bara lamm som ökar med 2 procent. En utveckling som oroar oss mycket och som vi i företaget vill försöka vända genom bland annat en ny betalningsmodell med bättre fördelning och fokus på kostnader samt garanterad lönsamhet för våra leverantörer.

Minskad tillgång på svenska djur är ororande dels för att vi alltid har svensk råvara i våra produkter med varumärket Scan och dels för att vi vill fortsätta ha en levande landbyggd. Vårt företag är en viktig del av samhället som ger sysselsättning från djurproducent till produktionspersonal och ända ut i butik. För oss är det är viktigt att det finns sysselsättning i hela Sverige.

Att producera 1/3 av de julskinkor som äts i Sverige kräver stor planering rörande allt från tillgång på råvara till produktion, införsäljning, distribution. Allt ska fungera på topp för att kunna erbjuda konsumenterna en svensk mästare.

Vi vill att alla som vill ska få lov att njuta av en riktigt god svensk julskinka. Skinkorna till våra julskinkor kommer enbart från svenska djur. Då produktionen av grisar är jämt fördelad över året i kombination med att vi måste ta ett anatomiskt ansvar för hela djuret i vår produktion, innebär detta att vi måste frysa in viss köttråvara under året för att sedan tina och använda till våra färdigkokta julskinkor. Ungefär 1/5 av skinkråvaran till våra julskinkor är tinad medan resterande är färsk råvara. Allt för att klara volymer och efterfrågan. Det svenska ursprunget gör att våra julskinkor är salmonellafria, men också fria från antibiotika och hormoner.

Att använda upptinad skinkråvara är en mycket nogrann process i sig. Här gäller att har en jämn och långsam upptining. Hos oss tar denna process ca ett dygn. Upptiningen sker i svag saltlake för att på ett optimalt sätt bevara köttegenskaperna i skinkråvaran och bibehålla naturliga äggviteämnena och köttsaft. Genom att tina köttet i vätska gör trycket att egenskaperna bibehålls effektivare än om du tinar i ånga eller luft. Efter upptining är hela den övriga produktionsprocessen från rimning, tumling, nätning, kokning etc densamma för skinkråvaran. Vid rimningen gäller det dock att bevaka och justera salthalen för tinad råvara så att nivåerna blir korrekta enligt receptet då egenskaperna att binda vatten försämras något. Något vi bland annat säkerställer via kvalitetstester.

För att garantera kvaliteten smaktestas hela vårt sortiment varje vecka av den egna personalen och jämförs med receptbeskrivningen. Utöver detta sker en regelbundna sensoriska och mikrobiologiska tester.

Att vår julskinka håller hög klass fick vi kvitto på i Chark-SM där jurymedlemmar, ett 30-tal av Sveriges kunnigaste personer inom charktillverkning tillsammans med representanter från konsumentsidan, handeln och matskribenter, genom blindtest utsåg vår julskinka, Scan Rapsgris, till landets bästa.

Gästbloggare: Scans mästare på chark, Johan Pihl

 

För att laga en riktigt god julskinka krävs bra råvara. Scan produkter innehåller enbart svenskt kött och inte vilket griskött som helt, utan ett av världsklass. Våra välkända Piggham produkter har fått diplom av Gastronomiska akademin för det “saftiga och välsmakande köttet” och årets stora innovation, som tagit stjärnkockarna med storm, Scan Rapsgris, har fått hedersomnämnade för det mest innovativa konceptet 2012. Med rapsolja i fodret till grisarna har vi ändrat fettsammansättningen, ökat Omega 3-halten och skapat en god upplevelse. Det är detta svenska kött som är grunden i våra julskinkor av mästarklass.

  

Första steget i julskinketillverkningen sker i styckningen. Hur en julskinka styckas fram från den rakskurna skinkan är beroende på hur stor skinka vi ska tillverka. Julskinka är en hel köttdetalj och därmed avgör styckningen storlek och senare även formen på våra julskinkor. Vanligast är julskinkor på ca 2,8-3 kg dvs att vi delar den rakskurna skinkan i tre delar, men den kan också delar i 2 delar för större skinkor och 4-5 delar för mindre. Allt för att möta våra kunders önskemål.

Vill du se hur det går till att stycka fram en julskinka besök Scans julskinkeskola där Tonny Sjöstrand visar och förklarar hur detta går till

 

Gästbloggare: Scans mästare på chark, Johan Pihl

I Kristianstad har vi en mångårig erfarenhet och rik tradition av att producera svensk julskinka, något vi gjort sedan 30-talet.  Att vi kan tillverka julskinka med hög upplevelse bevisar Scans titel “Svensk mästare 2012 i julskinka” vid årets Chark-SM. En titel som jag och resten av företaget naturligtvis är mycket stolta över och fortsätter jobba hårt för varje dag. I år kommer vi att producera cirka 1/3 av de julskinkor som äts i landet och alla har 100 % svensk råvara.

Så hur gör man då en julskinka som är landets bästa? Den frågan har många journalister ställt till mig de senaste veckorna. Inledningsvis är det viktigt att komma ihåg att när du tillverkar en julskinka gör du en unik produkt varje gång. Det är detta som gör att jag tycker hantverket är så utvecklande och utmanande. Med råvara som är unik i fettsammansättning, proteinhalt, storlek, vikt, PH etc. måste du har en bred kunskap och lång erfarenhet. Visst du att det tar tio år att lära sig charkmästarens grunder. Lägger du till att det tar ca tre år att bli en normalduktig styckare, så inser du snabbt vilket hantverk som ligger bakom våra julskinkor. Något som vi är mycket stolta över.

Julskinka är en traditionell och enkel charkprodukt med kort naturlig innehållsförteckning (vatten, salt och druvsocker), men processen att få en riktigt bra produkt varje gång som våra svenska konsumenter efterfrågar år för år är inte lika enkelt, utan bygger på bra svenska råvaror, hög kunskap och stolthet för hantverket.

De kommande veckorna kommer jag försöka förmedla till dig delar av mitt engagemang hur det går till att tillverkar en julskinka av svensk mästarklass. Jag hoppas du vill vara delaktig i processen och ställa relevanta frågor, så ska jag svara utifrån min roll som stolt produktionschef chark. Imorgon startar vi på allvar…

16 november, 2012

Bonde v/s kock

 

I en alldeles ny film från LRF pratar Årets Kock 2012 – Klas Lindberg och en av våra rapsgrisbönder om vikten av ett bra samarbete mellan bonde och kock. Ett av huvudsyftena med vårt sponsorskap av Årets Kock handlar just om att komma närmre kockarna och förstå deras behov. Vi vill vara en samarbetspartner till och inte bara en leverantör – och för att kunna nå dit behöver vi förstå kockarna bättre.

 

23 oktober, 2012

Svenska charkuterier i topp

I går höll branschorganisationen Svenskt kött pressträff om svenska charkuterier. De har i en ny undersökning frågat 1025 svenskar om deras inställning till charkuterier. Och Sverige hamnar på topp när svenskarna listar vilka länder de förknippar med bra charkuterier. 65 % av de tillfrågade anger Sverige som ett land med bra charkuterier följt av Tyskland och Italien på 25 respektive 24 %.

Rökt skinka är en produkt som många gillar men även bacon och leverpastej rankas högt och råvaran skall helst vara svensk. Över hälften av de tillfrågade ansåg att köttets ursprung påverkade deras val.

Undersökningen visade också skillnad i ålder och vad man associerar chark till. Unga förknippade orden dyrt, lyxigt och fräscht med charkuterier medan äldre associerade till vardagligt, dyrt och onyttigt.

På pressträffen pratade också Susanne Ekstedt från SIK, Gustav Erikson (diplomerad mästare i charkuteri) samt Viktor Westerlind (Årets kock 2009 och guldmedaljör Culinary Olympics 2012). Viktor Westerlund hade även komponerat en mycket god charkbricka som vi bjöds på efteråt. Recepten till den hittar du på Svenskt kötts hemsida.

Mer info om undersökningen hittar du här.

4 oktober, 2012

Att vilja och att göra

Som produktchef på en Marknadsavdelning tar jag del av många undersökningar. Vi på Scan tittar mycket på vad konsumenten tycker är viktigt med mat, genom undersökningar digitalt. Vi har även gjort studier i butik där vi ser vad man verkligen handlar.

Det man säger och det man gör stämmer ofta inte helt överrens. Inget konstigt i det kan jag tycka. Men frågan är vad som blir min uppgift. Är det att underbygga ett beteende, det vi gör, eller är det att försöka skapa förutsättningar för att få göra och säga att gå ihop?

Vi på Scan ser, i våra enkäter, hur viktigt konsumenten tycker att det är med svenskt kött och god djuromsorg. Vi ser också att vi äter mer kött i år än förra året men all ökning kommer från importerat kött. Den där viljan jag har att äta svenskt kött försvinner någonstans mellan hemmet och butiken och är borta när jag sträcker handen mot hyllan.

Var tog den vägen? Viljan? Varför slår ”wow, vad billigt, den tar jag!” ofta igenom när vi går och handlar? Blir det där jag tycker är viktigt hemma oviktigt? Det tror inte jag, jag vill inte tro det. För det ger så stora konsekvenser för svenska företagare inom lantbruk.

Så här tänker jag; Jag gillar många saker med Sverige. Jag gillar vårt landskap och våra årstider. Jag gillar den omsorg vi visar djur och natur. Jag gillar det faktum att en gård i Sverige kan bestå av flera olika verksamheter. Jag gillar att vi har företagare på landsbygden, att det skapas arbetstillfällen på och runt en gård. Att en familj kan driva ett lantbruk som ett familjeföretag eller driva det i större skala. Mångfalden är det som berikar.

Vi är inte ett stort land, vi kommer aldrig att kunna skapa volymer av matvaror som står sig mot resten av världen. Volymen finns globalt men det svenska finns bara här, på våra gårdar. Det kan vi tänka på när vi sträcker oss mot butikshyllan och överväga, vill vi ha det kvar eller kvittar det?

Jag väljer att tro att vi vill ha det kvar.

25 september, 2012

Har ni provat pulled pork än?

Receptet på alla matbloggars läppar och enligt mig utsedd till årets maträtt, eftersom den är så god så man bara måste prova det! pulled pork! Eller på svenska ”bråkad gris”.

Varför är pulled pork så trendigt just nu då? Jag tror att det har att göra med att det är något du inte kan fuska dig till, utan har du gjort det så har du ägnat dig åt något så fint som ”äkta matlagning”! Efter det uttalandet kan du ju tro att det är svårt, men icke! Det är väldigt enkelt gjort, det enda du egentligen behöver är en lergryta el emaljgryta och minst 6 timmar.

Långkok överlag är ju väldigt i ropet just nu. Det ska ta tid, det i sig är ett sätt att visa att du verkligen har brytt dina om sina gäster till skillnad från om du ”bara slängt ihop något”.  Men framförallt så är långkok så vansinnigt gott!

Nu är det inte jag som är recept-experten här på Scan, men jag vill ändå gärna dela med mig av mitt recept på pulled pork. Det har växt fram genom experimentering och jag har inga exakta mått. Det är ett recept för er som gillar att ta en nypa här och springa förbi med en annan krydda där. Om ni är mer för exakta mått så går det lika bra att kolla in Scans eget recept (http://scan.se/recept/2139/pulled-pork), googla eller kolla kokbok.

Tips! De gånger jag har bjudit på det hemma så har det gått åt en hel del mer kött än den rekommenderade portionsstorleken (som är ca 150 gram per person) så min rekommendation är att ta i ordenligt. Karré är inte så dyrt och det blir ju väldigt gott, så gör dubbel sats!

 Efter första timmen i ugnen.

Minas pulled pork till en hel armé (men 4 personer kan konstigt nog också få det att gå åt)

Köp minst 2 kg svensk fläskkarré och gnid in med goda kryddor som spiskummin, chilipeppar, koriander, paprikapulver. Eller lite vad du har hemma och känner passar.

Lägg i grytan och häll över: ketchup, BBQ sås med rökig smak (tex Texas Longhorn eller Sweet Baby Ray), en burk krossade tomater,  samt de viktiga ingredienserna: Chipotle pasta och lite farinsocker.

In i ugnen i 125 grader i minst 6 timmar.

Sedan brukar jag vända på köttbitarna ungefär varannan timme och efter ungefär halva tiden så häller jag även i några klunkar av en rökig whiskey, en grovt skivad gul lök och pressar i ett par vitlöksklyftor.

Efter 6 timmar tar jag ut köttet och lyfter över på en plåt. På plåten går det enkelt att  dela köttet med bara två gafflar- det faller isär! Den gottiga såsen i grytan silar jag genom ett durkslag och blandar sedan lite i taget med det sönderdragna köttet för extra smak. Hur sås du har i påverkar hur mycket smak och styrka du får på den färdiga rätten. Nu kan du också salta lite extra om det behövs.

Serveras t.ex med pitabröd, coleslaw och guacamole! MMMMMM!

Dagens gästbloggare: Thomas Perkiö, affärsutvecklingsdirektör på HKScan Sverige.

Quality Genetics väljer avelmaterial från Danavl för att öka lönsamheten hos svenska grisproducenter. Det är avelsmaterial i världsklass, vilket ger nya möjligheter till ökad effektivitet och konkurrenskraft. Det är vi på HKScan, som tillsammans med övriga ägare till Nordic Genetics, som tecknat avtal om avelssamarbete med DanAvl för att köpa in mer konkurrenskraftigt internationellt avelsmaterial.

Anledningen är att vi hela tiden måste sätta de svenska djurproducenterna i centrum och se hur vi hela tiden kan utveckla deras möjligheter till ökad lönsamhet och konkurrenskraft. Att ta del av internationellt avelsmaterial som ger fler antal smågrisar och bättre tillväxt är ett sätt att säkerställa svensk grisproduktion även i framtiden.

Bakgrunden till att ett nytt avtal skrivs är att svensk Yorkshire-avel läggs ner till följd av för små volymer, för att kunna bedriva avel på ett bra sätt, då det behövs en större genetisk bas för konkurrenskraftigt och lönsamt urval. Något som Nordic Genetics kommunicerade vid årsskiftet. Efter de förutsättningar och analyser som är gjorda, är DanAvls avelsmaterial intressantast och kommer att motsvara de förväntningar som svensk grisproduktion har och behöver i framtiden för att klara en internationell konkurrenskraft.

Det är Quality Genetics som kommer ansvara för importen av Yorkshire och Lantras i Sverige. Fortsättningsvis kommer Quality Genetics även att erbjuda Duroc-galtar i sitt sortiment. Nordic Genetics kommer att oförändrat ansvara för Hampshireaveln och dess export.

Nu lanserar vi Rapsgris på riktigt. I drygt ett års tid har vi haft testförsäljning som kulminerade med att vi serverade Rapsgris som huvudrätt på Årets Kock banketten,  Fr o m  den här veckan lanserar vi Rapsgris fullt ut på restaurang och storhushåll.

Det fina med Rapsgris är att vi på helt naturlig väg får ett griskött som blir mörare och smakrikare samtidigt som det får en nyttigare fettsammansättning. Responsen vid såväl testlansering på Griffin´s Steakhouse som banketten på Årets Kock 2012 har till och med varit över förväntan. Kockar liksom konsumenter tycker att köttet är extra gott och saftigt.

Vi har utvecklat konceptet ihop med svenska grisbönder och vi är helt övertygade om att det kommer att hjälpa svensk produktion framåt. Vi har länge tappat till importen men den här satsningen ska ta oss tillbaka! Fråga efter Scan Rapsgris nästa gång du äter på restaurang, då får du ett garanterat mört och smakrikt kött från svenska bönder.

Läs pressmeddelandet